VALSÖNDAG

En av dagens många väljare var naturligtvis Örkelljungapartiets starke man Gösta Mysterioso. På väg in i vallokalen på Beringskolan fick han syn på detta:

Och till vänster vid staketet växte mossan lika grön och grann.                                             

”Vafan”, tänkte Gösta, ”ska det se så här jävligt ut en valsöndag i Sverige år 2010. Det är fanimej bedrövligt. Ingen tycks bry sig det minsta”. Han muttrade nu för sig själv: ”Mmm… att kommunens tekniska förvaltning skiter i allt detta ogräs var ju helt väntat, men alla andra – Beringskolans rektor, lärare, elever och deras föräldrar – att ingen protesterar…”

Trots sin upprördhet lyckades Gösta ta sig in i vallokalen för att rösta på Gösta.
När detta var klart tog han en liten promenad genom byn. Han gick först bort mot kyrkan och fick då ögonen på detta:

En käck slogan dök upp i Göstas hjärna: # Örkelljunga – Sveriges mossigaste kommun # Haha! Mycket bra…

Han fortsatte ner mot Storgatan och Kulturhuset. Till vänster om den numera ökända kulturtrappan växte mossan som aldrig förr.



Fast det här ser ju nästan ut som ett konstverk - någon slags avantgardistisk installation…

I trappan frodas både det ena och det andra, även om maskrosen ser lite lessen ut:



”Ingen tycks bry sig här heller”, tänkte Gösta, ”varken kulturchefen, turistchefen eller bibliotekschefen. Nej, nu får det var nog! Bort med ogräset från gator och torg! NU!”

Han tittade upp och blickade bort mot Biblioteksgatans avslutning:

Gösta suckade uppgivet och knatade sen vidare förbi Maktens Boningar och ut på Kungsvägen. Mittemot Simhallen tog han sig en titt på dessa originella odlingar:

Gösta fortsatte in på kyrkogården och kunde pusta ut: ”Detta är en riktig oas, jämfört med den kommunala verkligheten där utanför. Här är det rofullt, vackert och välskött. Gudskelov!”

Efter en stunds kontemplation i detta sista vilorum återvände Gösta till sin borg för att invänta valvakan.