HAMNEN

I ett sista desperat försök att göra Örkelljunga attraktivt och populärt har den styrande juntan helt sonika flyttat hela kommunen till havet. Resultatet av denna drastiska åtgärd framgår av nedanstående bildsvit från Örkelljunga hamn – en trygg famn för framtiden.

Foton: Alice & Donna Mysterioso

VARGAVINTER

Den arktiska kylan med tillhörande snökaos har överraskande drabbat Örkelljunga med full kraft. Att så verkligen tycks vara fallet vittnar nu de klassiska avstängningarna av kommunala trappor vintertid om.

Kommunens alltid lika alerte snögeneral Katastrofer Johansson var ordentligt på hugget när säsongens första snö föll den 5 december: ”Ja, jag var redigt taggad och redan när den första snöflingan singlade ner från skyn var jag på plats med komplett utrustning för att effektivt spärra av de räliga trapporna. Jag har min själ längtat efter detta ljuva ögonblick ända sen jag sent i våras tvingades plocka ner skyltarna och de robusta kättingarna. Det ligger ju som bekant enbart personlig prestige bakom de här avstängningarna. Har jag nu propsat på att de 16 helårsarbetare jag har till mitt förfogande i snösvängen absolut inte hinner med att hålla trapporna halkfria och att de därför villkorslöst måste stängas av för allmänheten, så får jag stå för det nu. Alla de nödvändiga avstängningsattiraljer som vi på min uttryckliga order inhandlat för ändamålet måste ju för fan användas – för all framtid och oavsett väderlek.

För mig har de här stimulerande arbetsuppgifterna absolut högsta prioritet!”

Redan förra vargavintern hördes åtskilliga kritiska röster bland medborgarna angående dessa trappavstängningar, något som Katastrofer Johansson dock tar lätt på: ”Tja, när det gäller det här evinnerliga klankandet på den slöa samhällsbyggnadsenheten så är jag fullständigt tondöv. Nu föll det ju bara en centimeter snö den där dan och det minimala snötäcket smälte ju snabbt bort. Vissa förståsigpåare tycker förstås att jag borde ha avvaktat med mina fina avstängningsanordningar och istället tagit del av väderleksrapporterna, som tydligen förutspådde fortsatt mildväder. Jag kunde för all del också ha sopat bort snön från trapporna, vilket kanske tagit en kvart i motsats till monteringen av avspärrningarna som ju tog hela dan… Men jag är som bekant inte flexibel för fem öre!  Och va fan… här står hela min auktoritet på spel och i det här ärendet är jag som en stelnad staty och totalt rigid i mitt tänkande. Skyltarna med texten TRAPPAN AVSTÄNGD VINTERTID kommer att hänga kvar och dingla i vinden till fram på vårkanten oavsett om snön faller eller inte. Här i Örkelljunga är det jag som bestämmer sånt. Här är det jag som är kung över alla trapporna!”

KOMMENTAR

Snödjupet i Örkelljunga har idag uppmätts till exakt noll centimeter. Ändå envisas snögeneralen Katastrofer Johansson med att spärra av kommunala trappor vintertid. Den ena handen tycks inte veta vad den andra göra i banankommunen Örkelljunga. Å ena sidan går kommunchefen ut i en massiv annonskampanj där han desperat försöker framhålla Gröna Örkelljungas kvaliteter som kommun och bostadsort. Det är ingen hejd på alla superlativer. Allting är fantastiskt: livskvalitet, naturupplevelser, kulturvärden, service samt livs- boende- och uppväxtmiljö.

Det offentliga rummets utseende är trivsamt, trevligt, vackert och naturligtvis naturskönt.

Å andra sidan demonstrerar kommunen sitt rätta jag och sitt fula tryne när det gäller att visa upp hur Attraktiva Örkelljunga ser ut i verkligheten. Det rosenröda budskapet från högste chefen tycks inte riktigt gå hem hos de lomhörda kommunanställda medarbetarna, som enligt uppgift lär vara besjälade av att leverera kvalitet och resultat. Vari består kvaliteten i att stänga av kommunala trappor vintertid med föga inbjudande grova kättingar, särskilt som det inte precis råder någon direkt istid? För att inte tala om den pinsamma parad av betongsuggor som pryder Himmelska Fridens Torg eller den totalt misslyckade planteringen på Sven Hjalmarsons Plats? Tja, resultatet blir i alla fall att Örkelljunga centrum framstår som en föga attraktiv och synnerligen ogästvänlig plats att vistas på. Folk bara skakar på huvudet och ett löjets skimmer drar sakta över byn.

Hur kan man slänga ut hundratusentals kronor på patetisk propaganda, men inte anse sig ha råd, tid eller ork att hålla trapporna öppna och rena från den snö som eventuellt faller i en osäker framtid? Kommunchefen borde nog inte lyssna alltför intensivt till de lata lallande glidarna på samhällsbyggnadsenheten, utan resolut beordra dem att göra sitt jobb – och att göra rätt saker i rätt tid och inte gnälla för minsta lilla hotande ansträngning. Beslutet att stänga av trappor vintertid handlar inte, som Löjeväckande Johansson påstår, om brist på resurser, utan på hur dessa används och hur verksamheten leds. Och vem är det som betalar hutlösa löner till dessa kommunanställda som sedan snor åt sig slantarna och försöker smita undan med minsta möjliga arbetsinsats? Alltid skattebetalarna… och i Örkelljunga får dom absolut inte valuta för pengarna.

Katastrofer Johansson är som namnet antyder rena rama katastrofen som ansvarig för den offentliga miljön i kommunen och den enskilt största orsaken till det plågsamma förfall som präglar byn. Kompetens syns aldrig så tydligt som när den saknas. Som snögeneral försökte Självgode Johansson förgäves få bort den stora julgranen från Terrassen, eftersom han ansåg att den förhindrade effektiv snöröjning. Samme man har nu placerat ut fem stora stenbumlingar mitt i gångstråket framför Annas Guld. På vilket sätt dessa gigantiska pungkulor underlättar för snöröjarna är mer än oklart. De fenomenalt fjantiga skyltarna med texten TRAPPAN AVSTÄNGD VINTERTID samt de tillhörande kättingarna bör snarast skrotas och lämnas till metall-återvinningen. Och är det någon som borde stängas av (och då inte enbart vintertid),

så är det den grötmyndige Katastrofer Johansson. Först då kan det med anlitande av nya kvalificerade krafter bli lite ordning på den offentliga miljön i Örkelljunga. De folkvalda politikerna borde hålla den egenmäktiga samhällsbyggnadsenheten i mycket strama tyglar, om det budskap som kommunchefen trumpetar ut om Örkelljungas hejdlösa attraktionskraft inte ska skorra alltför falskt.

Donna M debattör

 

RELIGION SKÅNE

I Örkelljunga har den karismatiske evangelisten K T Knutby fått full fräs på byggandet av frikyrkoförsamlingen Religion Skånes nya helgedom. Nu råder det ju inte precis någon brist på kyrkliga samlingslokaler i Skånes Jerusalem, men ännu ett tempel kan måhända ytterligare främja det religiösa intresset bland presumtivt gudfruktiga medborgare. Redan nu finns det åtskilliga bibeltrogna i byn som tror att jorden är typ 10 000 år gammal och skapad av Gud… Nåväl, Religion Skånes nya kyrkobyggnad har uppförts i rekordfart av frivilliga inom församlingen och kan ståta med att numera vara Örkelljungas högsta byggnad.



Hög som ett höghus   Foto: Rikke Mysterioso

Den pilske pastor K T Knutby redogör för bakgrunden till det spektakulärt imposanta byggnadsverket: ”Ja, vi ville ju ha ett Herrens hus som sticker ut lite extra och framför allt ville vi ju bräcka höghuset i kvarteret Ejdern genom att nå ännu lite närmare Gud i höjden. Ära vara Gud i höjden, förresten… den här modellen har jag gjort i slöjden. Redan som ung gosse tillverkade jag alltså en prototyp i trä till den kyrka vi nu ser framför oss… Och visst har det blivit en strålande helgedom till Guds ära. Detta mirakel kommer att högtidligen invigas och döpas till Den Heliga Enfaldighetens Kyrka! Det heliga dopet kommer att ske i samband med julottan under medverkan av bl.a. Kyrkans Ungdomskör. Vi hälsar alla hjärtligt välkomna!”

Så här i efterhand har församlingen Religion Skåne dock fått vissa problem med vissa höga potentater inom kommunens samhällsbyggnadsenhet. Pastor Knutby beskriver sina vedermödor så här: ”Tja, diverse höjdare har nu mage att påstå att vi saknar såväl marklov som byggnadslov. Pastor Astor Flanell, som ansvarat för schaktningsarbetena, har verkligen ansträngt sig för att allt ska gå rätt till, men det var inte så himla lätt att få tag i de där stroppiga beslutsfattarna. Stadsarkitekten gjorde sig ideligen oanträffbar och den fisförnäme byggnadsinspektören som knatar förbi här dagligen sa inte smack. Efter mycket om och men lyckades pastor Flanell i nåder få audiens hos den dryge samhällsbyggnadschefen som lyssnade förstrött och tyckte att det bara var att köra på. Och det gjorde vi med besked för nu står församlingens nya ståtliga kyrka här i all sin glans. Först då vaknar samhällsbyggarna upp ur sin törnrosasömn och förklarar att vi varken har giltigt mark- eller byggnadslov. Nä, något förtroende för dessa pompösa pampar har jag definitivt inte. Man kan faktiskt undra vad de anställda på samhällsbyggnadsenheten egentligen sysslar med på dagarna i ett samhälle där det praktiskt taget inte byggs någonting… Åtskilliga kommunanställda verkar inte vara Guds bästa barn heller för den delen. Utanför Södergården parkeras det hej vilt på gator och trottoarer, eftersom de kedjerökande tjockisarna tydligen inte gitter använda den stora allmänna parkeringen. Kommunalarna kör sedan helt hänsynslöst mot enkelriktat och mot rött och släpper inte frivilligt fram folk vid övriga övergångsställen heller. Till och med Gud har nog gett upp hoppet om dessa arma själar…”



Foto: Messias Mysterioso

 

Här t.v. ser vi vad pastor Astor Flanell anser om samhällsbyggnadsenhetens agerande.

Den hetlevrade pastor K T Knutby förklarar slutligen hur hans församling löst frågorna kring sitt i kommunens ögon fullständigt illegala tempelbygge: ”Vi tog oss en redig funderare i vårt Heliga Råd och efter mycket dividerande har vi funnit en gudomlig lösning på våra jordiska bekymmer. Vi anser nu att vi faktiskt har helt klara papper och alla de tillstånd som krävs av myndigheterna. Frikyrkoförsamlingen Religion Skåne har nämligen fått marklov av Gud och byggnadslov av hans enfödde son Jesus. Dessutom har vi gudskelov fått sommarlov beviljat av den helige Ande…”



Den Heliga Enfaldighetens Kyrka   Foto: Rikke Mysterioso



SKÖNA HEM

Det här fotot från det forna kvarteret Ejdern i Örkelljunga är ju numera historia. Bostadsområdet lystrar idag som bekant till det lite fräckare namnet Pinnå Park och nya bostäder växer upp som svampar ur jorden. Det totalt malplacerade höghuset i bakgrunden finns visserligen kvar, men frågan kvarstår varför det överhuvudtaget byggdes. I expansiva tillväxtorter med ont om tomtmark är det naturligtvis inget fel i att bygga på höjden, men i öde Örkelljunga finns det ju hur mycket terräng som helst att exploatera. Så varför byggde man då inte 24 stycken marklägenheter istället för denna högst omotiverade skyskrapa? Jo, svaret stavas korrupta och inkompetenta politruker som mot viss kompensation ville förära byggherren ett flådigt referensobjekt att visa upp för presumtiva kunder.

Nu är det emellertid andra bullar och raka rör som gäller i området. Det nybildade bostadsbolaget Ejderbo har äntligen fått fart på utvecklingen i kvarteret och de moderna bostäder som i rekordfart nu växer fram har mött ett översvallande och entusiastiskt intresse från den breda allmänheten. Här levereras (i skarp kontrast till den kommunala verksamheten) kvalitet och resultat på riktigt! Sköna hem i en skön miljö går alltid hem hos den kräsne bostadsspekulanten… Här nedan visas exempel på skön byggnadskonst i nya Pinnå Park:

De mycket impopulära och fullständigt omotiverade betongsuggor som placerats ut i parti och minut i bostadsområdet av ett gäng lallande glidare från samhällsbyggnadsenheten är också de ett minne blott. De har förts till sista vilan på Betongsuggekyrkogården sörjda och saknade av ingen, förutom förstås av kommunens alla pompöst uppblåsta betongsuggestrateger. Istället har bostadsbolaget Ejderbo tagit fram ett estetiskt tilltalande alternativ att användas med största omsorg på de platser där det kan anses motiverat att uppföra någon form av hinder:

Samtliga foton: D Mysterioso/Sköna hämnd