STOLPE UT

Det är möjligt att den här platsen nedanför Södergården i attraktiva Örkelljunga redan har ett namn. I så fall – glöm det! Numera är denna sköna gröna yta nämligen officiellt döpt till
Sven Stolpes Plats. Invigningen, som förrättades av det ekologiskt korrekta kommunalrådet, skedde lite i skymundan. Anledningen till detta är lätt att förstå. Sven Stolpes Plats är kanske inte så mycket att skryta med när det kommer till kritan…

gräslig gräsmatta

Här fanns tidigare en klassisk perennrabatt, vilken nu ersatts av en erbarmligt tovig gräsmatta och två simpla gröna metallstolpar. Tills helt nyligen förskönades dessa gudomliga pelare med innovativ trädgårdskonst av yppersta klass i form av två ansenliga pungkulor av svart plast fyllda med jord och instoppade plantor. Nu har detta mästerverk emellertid monterats ner och fraktats till London, där det som bekant utgjorde Sveriges bidrag till årets upplaga av Chelsea Flower Show.
Nu gick det ju kanske inte direkt som Örkelljungas kommunala trädgårdsmästare hade trott och hoppats. Det svenska tävlingsbidraget belönades nämligen med utmärkelsen Sämst in Show. Måhända är det lika bra att denna trädgårdskonst stannar kvar i England för gott… och att Sven Stolpes Plats verkligen får göra skäl för sitt namn.

Best in Show i Chelsea blev nu istället en finstämd plantering, lika tidlös som modernistisk, sponsrad av Daily Telegraph och designad av Cleve West.  

Vem som har designat trädgårdskonsten på Sven Stolpes Plats bör av hänsyn till den ansvarige förbigås med största möjliga tystnad. Men gemene man kan ju med lätthet ana tanken och syftet bakom denna spartanska trädgårdsinstallation - nämligen att den ska vara så arbetsbesparande som möjligt för de lata svinen på samhällsbyggnadsenheten!
Den ansvarige kommunale trädgårdsmästaren kanske kan hämta lite inspiration för framtiden genom att studera en liknande grönyta i en närbelägen kommun.
Så här ser det ut vid Agardhsgatan i Båstad:

Och så fint skulle det ju kunna vara på Sven Stolpes Plats i Örkelljunga också. Men i den här kommunen saknar samhällsbyggnadsenhetens parkarbetare såväl den rätta viljan, den rätta kompetensen som den rätta känslan för naturlig skönhet och estetik. Den medborgare som tvivlar på ovanstående påstående rekommenderas en promenad på gångbanan ovanför läktaren till utescenen i Dalen. Promenadvägen från kulturhuset och bort mot kommunhuset kantas av grandiosa maskrosor, som också tillåts breda ut sig i de mycket torftiga planteringarna.

Samtliga foton: Sven Stolle/Scandalpix

OBS! Klicka gärna på bilderna för att se dem i större format.

Finfina foton från förr av Pungkulorna finns i inlägget TRÄDGÅRDSKONST från november 2010, samt i inlägget ÖRKELLJUNGA TOURIST INFORMATION från mars 2011.

DEN ÖDE PARKEN

Pinnå Park – vad är det för något? Ja, enligt en av Örkelljunga kommuns många detaljplaner är det en park i en mycket liten del av kvarteret Ejdern strax intill det lilla huset på prärien (höghuset). En arkitektfirma har på kommunens uppdrag även tagit fram ett förslag över området där parken de facto finns inritad med det specifika namnet Pinnå Park. Vissa delar av denna storstilade plan överensstämmer nu inte alls med verkligheten och det mesta av den tilltänkta bebyggelsen har som alla vet inte realiserats överhuvudtaget. Men Pinnå Park existerar faktiskt i verkligheten.



Vad gör jag här?

Vi närmar oss denna attraktion

från Skytteparksvägen.

Bredvid träbron över Pinnån har

naturligtvis kommunens mycket flitiga samhällsbyggnadsenhet placerat ut en betongsugga. Vad annars?

Här vi Skytteparksvägens vändzon kan man också beundra denna bedårande och stilfulla rörkonstruktion:

Denna modernistiska installation är framdragen tvärs igenom det naturreservat som Pinnån faktiskt utgör här i kanten av kvarteret Ejdern. Detta skyddade område är visserligen synnerligen smalt just här, men dessa rörledningar är likväl fullständigt lagstridiga. Detta fula tilltag är varken mer eller mindre än en redig miljöskandal. En polisanmälan är därför inlämnad i detta ärende.

Vi knatar över bron och befinner oss nu framför den av allmänheten tämligen okända Pinnå Park.

Självfallet har någon klåfingrig idiot varit framme och ställt ut ännu en betongsugga även här. Vinterns grus runt denna gris har omsorgsfullt bevarats. För vem gider kliva av sopmaskinen och sopa upp gruset för hand? Uppförandet av en föga estetisk liten hundkoja inne i själva parken är också något som man bestämt bör ifrågasätta.

Vi fortsätter vår vandring längs Pinnån och parken, som vi här ser ut lite olika synvinklar med höghuset i fonden:

Pinnå Park är stor som en ordinär villatomt och består i princip av en gräsmatta och tio pinniga träd eller buskar. Här finns inte minsta tillstymmelse till blomsterprakt och absolut ingen bänk att sitta och vila benen på. Den här nyanlagda och föga inbjudande parken är helt kongenial med den berömda Stadsparken i Dalen. Denna består som bekant också till största delen av en stor gräsyta kantad av björkar och diverse sly. Här finns inte en blomma så långt ökat kan se heller. Summa summarum finns det nu två patetiska parker i Örkelljunga.

Den s.k. samhällsbyggnadsenheten har till uppgift att bl.a. sköta parker och grönområden i kommunen, men har man en arbetsledare som parkstrategen Katastrofer Johansson så blir resultatet därefter. Förutom runt Klockplatsen har inte någon vackert blomstrande perennrabatt anlagts sen slaget vid Fantehåla. Istället för att plantera i jorden på marken, ägnar sig parkarbetarna åt att fylla stora urnor med säsongens blommor, alternativt hänga upp dessa i amplar i lyktstolparna. Bottennappet är de fjantiga pungkulorna som dinglar nedanför Södergården. Här fanns tidigare en klassisk perennrabatt, vilken nu ersatts av en erbarmligt tovig gräsmatta och två simpla metallstolpar med trädgårdskonst i toppen. Nu har detta mästerverk emellertid (tillfälligt?) monterats ner och fraktats till London, där det som bekant utgör Sveriges bidrag till årets upplaga av Chelsea Flower Show.

Tillbaka till den öde Pinnå Park som här avrundas med ännu en obligatorisk betongsugga omgärdad av gammalt grus.

Kvarteret Ejdern har ju inte precis blivit den succé som de überoptimistiska och blåögda politikerna hoppats på. Men så går det om man inte tar ett helhetsgrepp på ett helt nytt bostadsområde direkt från början. I kvarteret Ejdern har de ansvariga använt sig av en slags låt-gå-mentalitet, där man först godkände byggandet av två pastelliga svinalängor och därefter fyra kedjehus, varav det ena befinner sig klart offside. Som grädde på moset ändrade man sedan i detaljplanen och tillät uppförandet av ett sexvånings höghus. Detta beslut togs efter diverse ljusskygga påtryckningar, där flera fina herrar satt på dubbla stolar. Sammantaget återfinns alltså tre helt disparata bostadstyper på området. Efter denna klena byggnation har det inte hänt så mycket mer… Med vad annat var att vänta av de inkompetenta samhällsbyggare som satts att planera och marknadsföra kvarteret Ejdern?

Vem minns förresten inte det rabalder och den intensiva debatt som uppstod i samband med att det handlingskraftiga kommunalrådet läckte att stora stygga ICA minsann var mycket intresserade av att etablera sig på en tomt med halverad prislapp i just kvarteret Ejdern? Sen dess har det varit knäpptyst i detta ärende och örkelljungaborna kommer naturligtvis aldrig någonsin att ens få se röken av en ny stor ICA-butik. Och att fler bostäder kommer att uppföras i kvarteret Ejdern inom överskådlig framtid är ungefär lika sannolikt.

I grund och botten är egentligen kvarteret Ejdern ett fantastiskt fint område för bostadsbebyggelse. Det har ett unikt centralt läge, inbäddat i naturlig grönska och omgivet av vatten i form av både Pinnån och Skogabäcken och med en historisk bergknalle i bakgrunden. Kvarteret Ejdern har emellertid fullständigt schabblats bort av ett gäng komplett inkompetenta samhällsbyggare på kommunhuset. Och nu är det nog alldeles för sent för att göra något åt eländet… Kanske bör dock ett visst hoppas kunna sättas till den entusiastiska och alldeles nytillsatta stadsarkitekten. Förhoppningsvis kan hon, trots att det kanske inte direkt ingår i hennes arbetsuppgifter, ta tag i det här ödsliga bostadsområdet, revidera detaljplanen och mer eller mindre börja om från början med lite nya, spännande och kreativa idéer.

Det bästa med Pinnå Park är faktiskt namnet. Nu kallas det här bostadsområdet ju t.o.m. officiellt för kvarteret Ejdern och lite mer informellt för David Anders- eller sågverkstomten.

Och hur kul klingar dessa namn på en skala? Nej, kvarteret Ejdern borde helt enkelt byta namn till och marknadsföras som… Pinnå Park! Det namnet speglar i hög grad tidsandan och känns betydligt fräschare än Ejdern. Nu är ju detta förslag egentligen bara en fråga om ren och skär kosmetik, men en namnförändring kan åtminstone markera en nystart för detta havererade bostadsprojekt i Örkelljunga.

Samtliga foton: Donna Mysterioso

Klicka gärna på bilderna för att se dem i större format.


OBS! För intresserade av fler foton från området kan vi rekommendera inläggen
KVARTERET EJDERN 1, 2 och 3 från augusti 2010.

Ännu fler foton och mycket mer text återfinns i inläggen FÅGELSKÅDNING och
FÅGELSKÅDNING forts. från december 2010.

Bilder från Stadsparken: se inlägget PARK från augusti 2010.

Finfina foton av Pungkulorna finns i inlägget TRÄDGÅRDSKONST från november 2010,

samt i inlägget ÖRKELLJUNGA TOURIST INFORMATION från mars 2011.

Bloggarkiv finns längst ned på denna sida.