HAMNEN

I ett sista desperat försök att göra Örkelljunga attraktivt och populärt har den styrande juntan helt sonika flyttat hela kommunen till havet. Resultatet av denna drastiska åtgärd framgår av nedanstående bildsvit från Örkelljunga hamn – en trygg famn för framtiden.

Foton: Alice & Donna Mysterioso

VARGAVINTER

Den arktiska kylan med tillhörande snökaos har överraskande drabbat Örkelljunga med full kraft. Att så verkligen tycks vara fallet vittnar nu de klassiska avstängningarna av kommunala trappor vintertid om.

Kommunens alltid lika alerte snögeneral Katastrofer Johansson var ordentligt på hugget när säsongens första snö föll den 5 december: ”Ja, jag var redigt taggad och redan när den första snöflingan singlade ner från skyn var jag på plats med komplett utrustning för att effektivt spärra av de räliga trapporna. Jag har min själ längtat efter detta ljuva ögonblick ända sen jag sent i våras tvingades plocka ner skyltarna och de robusta kättingarna. Det ligger ju som bekant enbart personlig prestige bakom de här avstängningarna. Har jag nu propsat på att de 16 helårsarbetare jag har till mitt förfogande i snösvängen absolut inte hinner med att hålla trapporna halkfria och att de därför villkorslöst måste stängas av för allmänheten, så får jag stå för det nu. Alla de nödvändiga avstängningsattiraljer som vi på min uttryckliga order inhandlat för ändamålet måste ju för fan användas – för all framtid och oavsett väderlek.

För mig har de här stimulerande arbetsuppgifterna absolut högsta prioritet!”

Redan förra vargavintern hördes åtskilliga kritiska röster bland medborgarna angående dessa trappavstängningar, något som Katastrofer Johansson dock tar lätt på: ”Tja, när det gäller det här evinnerliga klankandet på den slöa samhällsbyggnadsenheten så är jag fullständigt tondöv. Nu föll det ju bara en centimeter snö den där dan och det minimala snötäcket smälte ju snabbt bort. Vissa förståsigpåare tycker förstås att jag borde ha avvaktat med mina fina avstängningsanordningar och istället tagit del av väderleksrapporterna, som tydligen förutspådde fortsatt mildväder. Jag kunde för all del också ha sopat bort snön från trapporna, vilket kanske tagit en kvart i motsats till monteringen av avspärrningarna som ju tog hela dan… Men jag är som bekant inte flexibel för fem öre!  Och va fan… här står hela min auktoritet på spel och i det här ärendet är jag som en stelnad staty och totalt rigid i mitt tänkande. Skyltarna med texten TRAPPAN AVSTÄNGD VINTERTID kommer att hänga kvar och dingla i vinden till fram på vårkanten oavsett om snön faller eller inte. Här i Örkelljunga är det jag som bestämmer sånt. Här är det jag som är kung över alla trapporna!”

KOMMENTAR

Snödjupet i Örkelljunga har idag uppmätts till exakt noll centimeter. Ändå envisas snögeneralen Katastrofer Johansson med att spärra av kommunala trappor vintertid. Den ena handen tycks inte veta vad den andra göra i banankommunen Örkelljunga. Å ena sidan går kommunchefen ut i en massiv annonskampanj där han desperat försöker framhålla Gröna Örkelljungas kvaliteter som kommun och bostadsort. Det är ingen hejd på alla superlativer. Allting är fantastiskt: livskvalitet, naturupplevelser, kulturvärden, service samt livs- boende- och uppväxtmiljö.

Det offentliga rummets utseende är trivsamt, trevligt, vackert och naturligtvis naturskönt.

Å andra sidan demonstrerar kommunen sitt rätta jag och sitt fula tryne när det gäller att visa upp hur Attraktiva Örkelljunga ser ut i verkligheten. Det rosenröda budskapet från högste chefen tycks inte riktigt gå hem hos de lomhörda kommunanställda medarbetarna, som enligt uppgift lär vara besjälade av att leverera kvalitet och resultat. Vari består kvaliteten i att stänga av kommunala trappor vintertid med föga inbjudande grova kättingar, särskilt som det inte precis råder någon direkt istid? För att inte tala om den pinsamma parad av betongsuggor som pryder Himmelska Fridens Torg eller den totalt misslyckade planteringen på Sven Hjalmarsons Plats? Tja, resultatet blir i alla fall att Örkelljunga centrum framstår som en föga attraktiv och synnerligen ogästvänlig plats att vistas på. Folk bara skakar på huvudet och ett löjets skimmer drar sakta över byn.

Hur kan man slänga ut hundratusentals kronor på patetisk propaganda, men inte anse sig ha råd, tid eller ork att hålla trapporna öppna och rena från den snö som eventuellt faller i en osäker framtid? Kommunchefen borde nog inte lyssna alltför intensivt till de lata lallande glidarna på samhällsbyggnadsenheten, utan resolut beordra dem att göra sitt jobb – och att göra rätt saker i rätt tid och inte gnälla för minsta lilla hotande ansträngning. Beslutet att stänga av trappor vintertid handlar inte, som Löjeväckande Johansson påstår, om brist på resurser, utan på hur dessa används och hur verksamheten leds. Och vem är det som betalar hutlösa löner till dessa kommunanställda som sedan snor åt sig slantarna och försöker smita undan med minsta möjliga arbetsinsats? Alltid skattebetalarna… och i Örkelljunga får dom absolut inte valuta för pengarna.

Katastrofer Johansson är som namnet antyder rena rama katastrofen som ansvarig för den offentliga miljön i kommunen och den enskilt största orsaken till det plågsamma förfall som präglar byn. Kompetens syns aldrig så tydligt som när den saknas. Som snögeneral försökte Självgode Johansson förgäves få bort den stora julgranen från Terrassen, eftersom han ansåg att den förhindrade effektiv snöröjning. Samme man har nu placerat ut fem stora stenbumlingar mitt i gångstråket framför Annas Guld. På vilket sätt dessa gigantiska pungkulor underlättar för snöröjarna är mer än oklart. De fenomenalt fjantiga skyltarna med texten TRAPPAN AVSTÄNGD VINTERTID samt de tillhörande kättingarna bör snarast skrotas och lämnas till metall-återvinningen. Och är det någon som borde stängas av (och då inte enbart vintertid),

så är det den grötmyndige Katastrofer Johansson. Först då kan det med anlitande av nya kvalificerade krafter bli lite ordning på den offentliga miljön i Örkelljunga. De folkvalda politikerna borde hålla den egenmäktiga samhällsbyggnadsenheten i mycket strama tyglar, om det budskap som kommunchefen trumpetar ut om Örkelljungas hejdlösa attraktionskraft inte ska skorra alltför falskt.

Donna M debattör

 

RELIGION SKÅNE

I Örkelljunga har den karismatiske evangelisten K T Knutby fått full fräs på byggandet av frikyrkoförsamlingen Religion Skånes nya helgedom. Nu råder det ju inte precis någon brist på kyrkliga samlingslokaler i Skånes Jerusalem, men ännu ett tempel kan måhända ytterligare främja det religiösa intresset bland presumtivt gudfruktiga medborgare. Redan nu finns det åtskilliga bibeltrogna i byn som tror att jorden är typ 10 000 år gammal och skapad av Gud… Nåväl, Religion Skånes nya kyrkobyggnad har uppförts i rekordfart av frivilliga inom församlingen och kan ståta med att numera vara Örkelljungas högsta byggnad.



Hög som ett höghus   Foto: Rikke Mysterioso

Den pilske pastor K T Knutby redogör för bakgrunden till det spektakulärt imposanta byggnadsverket: ”Ja, vi ville ju ha ett Herrens hus som sticker ut lite extra och framför allt ville vi ju bräcka höghuset i kvarteret Ejdern genom att nå ännu lite närmare Gud i höjden. Ära vara Gud i höjden, förresten… den här modellen har jag gjort i slöjden. Redan som ung gosse tillverkade jag alltså en prototyp i trä till den kyrka vi nu ser framför oss… Och visst har det blivit en strålande helgedom till Guds ära. Detta mirakel kommer att högtidligen invigas och döpas till Den Heliga Enfaldighetens Kyrka! Det heliga dopet kommer att ske i samband med julottan under medverkan av bl.a. Kyrkans Ungdomskör. Vi hälsar alla hjärtligt välkomna!”

Så här i efterhand har församlingen Religion Skåne dock fått vissa problem med vissa höga potentater inom kommunens samhällsbyggnadsenhet. Pastor Knutby beskriver sina vedermödor så här: ”Tja, diverse höjdare har nu mage att påstå att vi saknar såväl marklov som byggnadslov. Pastor Astor Flanell, som ansvarat för schaktningsarbetena, har verkligen ansträngt sig för att allt ska gå rätt till, men det var inte så himla lätt att få tag i de där stroppiga beslutsfattarna. Stadsarkitekten gjorde sig ideligen oanträffbar och den fisförnäme byggnadsinspektören som knatar förbi här dagligen sa inte smack. Efter mycket om och men lyckades pastor Flanell i nåder få audiens hos den dryge samhällsbyggnadschefen som lyssnade förstrött och tyckte att det bara var att köra på. Och det gjorde vi med besked för nu står församlingens nya ståtliga kyrka här i all sin glans. Först då vaknar samhällsbyggarna upp ur sin törnrosasömn och förklarar att vi varken har giltigt mark- eller byggnadslov. Nä, något förtroende för dessa pompösa pampar har jag definitivt inte. Man kan faktiskt undra vad de anställda på samhällsbyggnadsenheten egentligen sysslar med på dagarna i ett samhälle där det praktiskt taget inte byggs någonting… Åtskilliga kommunanställda verkar inte vara Guds bästa barn heller för den delen. Utanför Södergården parkeras det hej vilt på gator och trottoarer, eftersom de kedjerökande tjockisarna tydligen inte gitter använda den stora allmänna parkeringen. Kommunalarna kör sedan helt hänsynslöst mot enkelriktat och mot rött och släpper inte frivilligt fram folk vid övriga övergångsställen heller. Till och med Gud har nog gett upp hoppet om dessa arma själar…”



Foto: Messias Mysterioso

 

Här t.v. ser vi vad pastor Astor Flanell anser om samhällsbyggnadsenhetens agerande.

Den hetlevrade pastor K T Knutby förklarar slutligen hur hans församling löst frågorna kring sitt i kommunens ögon fullständigt illegala tempelbygge: ”Vi tog oss en redig funderare i vårt Heliga Råd och efter mycket dividerande har vi funnit en gudomlig lösning på våra jordiska bekymmer. Vi anser nu att vi faktiskt har helt klara papper och alla de tillstånd som krävs av myndigheterna. Frikyrkoförsamlingen Religion Skåne har nämligen fått marklov av Gud och byggnadslov av hans enfödde son Jesus. Dessutom har vi gudskelov fått sommarlov beviljat av den helige Ande…”



Den Heliga Enfaldighetens Kyrka   Foto: Rikke Mysterioso



SKÖNA HEM

Det här fotot från det forna kvarteret Ejdern i Örkelljunga är ju numera historia. Bostadsområdet lystrar idag som bekant till det lite fräckare namnet Pinnå Park och nya bostäder växer upp som svampar ur jorden. Det totalt malplacerade höghuset i bakgrunden finns visserligen kvar, men frågan kvarstår varför det överhuvudtaget byggdes. I expansiva tillväxtorter med ont om tomtmark är det naturligtvis inget fel i att bygga på höjden, men i öde Örkelljunga finns det ju hur mycket terräng som helst att exploatera. Så varför byggde man då inte 24 stycken marklägenheter istället för denna högst omotiverade skyskrapa? Jo, svaret stavas korrupta och inkompetenta politruker som mot viss kompensation ville förära byggherren ett flådigt referensobjekt att visa upp för presumtiva kunder.

Nu är det emellertid andra bullar och raka rör som gäller i området. Det nybildade bostadsbolaget Ejderbo har äntligen fått fart på utvecklingen i kvarteret och de moderna bostäder som i rekordfart nu växer fram har mött ett översvallande och entusiastiskt intresse från den breda allmänheten. Här levereras (i skarp kontrast till den kommunala verksamheten) kvalitet och resultat på riktigt! Sköna hem i en skön miljö går alltid hem hos den kräsne bostadsspekulanten… Här nedan visas exempel på skön byggnadskonst i nya Pinnå Park:

De mycket impopulära och fullständigt omotiverade betongsuggor som placerats ut i parti och minut i bostadsområdet av ett gäng lallande glidare från samhällsbyggnadsenheten är också de ett minne blott. De har förts till sista vilan på Betongsuggekyrkogården sörjda och saknade av ingen, förutom förstås av kommunens alla pompöst uppblåsta betongsuggestrateger. Istället har bostadsbolaget Ejderbo tagit fram ett estetiskt tilltalande alternativ att användas med största omsorg på de platser där det kan anses motiverat att uppföra någon form av hinder:

Samtliga foton: D Mysterioso/Sköna hämnd

EJDERBO

Så här har det ju sett ut i det nya moderna bostadsområdet i kvarteret Ejdern mitt i smeten

i Örkelljunga under mycket lång tid. Ödsligt tomma tomter utan någon som helst antydan till nybyggnation och en fullständigt intetsägande park är allt som möter den vilsekomne besökaren. Det lilla som trots allt byggts är ett mischmasch av disparata hustyper utan någon som helst röd tråd. Detta monumentala misslyckande kan kort och gott beskrivas som ingenting annat än en redig Flopp. Hela projektet har i princip schabblats bort av ett gäng lallande kommunala samhällsbyggare helt utan kompass och kompetens.

Men nu har kvasten äntligen gått på kommunhuset och samtliga som haft något som helst finger i syltburken Floppen, har sopats bort från arenan genom omedelbart avsked på mycket grått papper. Med en redig spark i röven kan man slå världen med häpnad! Nya kreativa krafter med genuint estetisk kompass har raskt tagit över och det nybildade bostadsbolaget Ejderbo har fått fria händer att utveckla den utomordentliga potential som onekligen finns i detta centralt belägna och i grunden natursköna kvarter. De ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden, som satt på två stolar och diskret tog emot små presenter under bordet från byggbolaget Måsbohus i utbyte mot att nämnden tvingade det kommunala bostadsbolaget att mot dess styrelses vilja och helt emot detaljplanen uppföra ett sexvånings höghus, är utbytta mot mindre mutbara medborgare med moralisk kompass.

Kvarteret Ejdern har fått ett nytt, fräscht och uppdaterat namn som ligger helt rätt i tiden, nämligen Pinnå Park. Projektet präglas numera av en sprudlande aktivitet och det ena nybygget efter det andra ser dagens ljus. Den sega kommunala lunken är ersatt av en sprinter i form av det innovativa bostadsbolaget Ejderbo, som i hög takt nu producerar klassiskt vackra och tilltalande bostäder för den modernt medvetne medborgaren. Här är det i motsats till den övriga kommunala förvaltningen raka puckar och snabba beslut som gäller. I nedanstående bildsvit från nya Pinnå Park visas slående exempel på modern arkitektur med rötter i äldre genuin byggnadskonst:

  

Samtliga foton: D Mysterioso

Paret Kal å Åda Ejder visar här nedan upp sitt eget ejderbo i nya Pinnå Park.

 
Fågelfoton: ornitologen Osborn

MOTORVÄGEN

Det är alltså motorvägen som är Örkelljunga kommuns största turistattraktion. Detta faktum är väl något som medborgarna förmodligen redan anat sig till, men nu fått bekräftad av en måhända något dubiös utredning, gjord på uppdrag av Tourism in Skåne AB. Ja, organisationen heter faktiskt just så! Bara namnet väcker ju viss skepsis… Och mycket riktigt visar undersökningen att det mesta här i världen faktiskt kan räknas som turism. Bensin, inköp av livsmedel, vanliga restaurangbesök och diverse shopping är alltså ren och skär turism.

Färdas man således på motorvägen från söder om Eket mot smålandsgränsen och slumpartat stannar till vid Skåneporten, tankar bilen, slår en drill, käkar en korv med gôtt mos eller en härligt flottig hamburgare, köper en dunk läskeblask, två kilo lösgodis, fyra hushållsrullar och en kvällstidning samt dvd:n Fyra bröllop och en begravning och därefter drar vidare på sin resa mot Långtbortistan, så bokförs detta som solklar turism, som sen alltså hamnar på kommunens turistkonto. Nja, nån måtta får det väl ändå vara på stolligheterna? Eller hur?

Jaja, örkelljungaborna kan hursomhelst nu med stolthet vallfärda till Skåneporten och väl där visa upp kommunens allt överskuggande turistattraktion Motorvägen för utsocknes släkt, vänner och bekanta.

Något som däremot verkligen kan bli en redig turistmagnet är den filial till Ales stenar som numera finns att beskåda utanför Annas Guld på den sluttande Terrassen i Örkelljungas hysteriskt hektiska centrum. Originalet ovanför Kåseberga på skånska sydkusten med sina

59 stenbumlingar har ju länge antagits vara en s.k. skeppssättning från någonstans i intervallet år 400-900 e.Kr. Men amatörarkeologen Bob G Lind har en helt annan uppfattning och anser att Ales stenar är en betydligt äldre solkalender. Och därom tvista således numera de lärde i en allt mer upphetsad konflikt.



Originalet



Bob G Lind har naturligtvis varit på plats i Örkelljunga för att närmare undersöka minikopian av Ales stenar. Enligt hans bestämda tolkning rör det sig här om en s.k. nödlösning som dock riskerar att bli permanent. Bob passade också på att utforska den skeppssättning av betongssuggor som numera återfinns på Himmelska Fridens Torg (Fultorget). Här kom han emellertid efter noggrann inspektion fram till att denna presumtiva fornlämning med största sannolikhet bör betraktas som ett lysande exempel på en typiskt s.k. slutgiltig lösning.

Foton från Motorvägen: Rikke Mysterioso 

P.S. Varmt tack till herr Barbalander för inspiration till detta inlägg!

BESLUTSÅNGEST

Det stora slaget om handelstomten i kvarteret Ejdern i Örkelljunga är ännu inte avgjort.
Dimman ligger fortfarande mycket tät i denna infekterade strid på kniven mellan

ICA Supermarket och Brännborns Fastigheter om herraväldet över detta 10 000 kvadratmeter stora markområde.

Attraktiv tomt   Foto: Rikke Mysterioso

En plågsam och besvärande beslutsångest tycka ha fått fäste hos de ansvariga politikerna och ärendet omges av största möjliga hysch-hysch. Kommunalrådet vägrar styvnackat och nonchalant att överhuvudtaget uttala sig i frågan, trots att beslutet om handelstomten skulle ha fattats redan den 2 november. ”Det förs diskussioner och samtal underhand” och en intensiv lobbyingverksamhet lär pågå mellan de inblandade parterna. Allt detta tissel och tassel i det fördolda lär inte precis stärka medborgarnas känsla av att vara delaktiga i en kommunal demokrati av öppenhet och transparens. Med en arrogant axelryckning avfärdar kommunalrådet alla önskemål om att informera mera: ”Det är inte läge att göra det nu. Vi måste kunna hålla något för oss själva.” Så låter det alltså när höjdarna nu samlas i slutna rum.
Vi här uppe, ni där nere! Har man nu fått väljarnas mandat som högsta hönset i kommunen vore det kanske passande att uppträda lite mer som en ödmjuk tjänare av folket.

För hur politikertomtarna än vänder och vrider sig i vådlig vånda har de ändan bak. Å andra sidan är ju Örkelljunga känd som kommunen som går med hela röven rakt in i framtiden.

Tja, vilket beslut man än fattar så kommer det att bli fel! Den här frågan om handelstomten har ju av någon underlig anledning och på ett förbluffande sätt lyckats engagera byns annars rätt tröga innevånare. Coop eller ICA? Bostäder eller Supermarket? Ja, hur fan ska man ha det? Antalet förespråkare för de olika alternativen tycks vara som röven själv, alltså delad i två lika stora halvor. Och då är det klart som korvspad att en otrolig beslutsångest nu plågar folkets valda representanter.

Fast egentligen är avgörandet lätt att fatta. Är det en handelstomt så är det! Låt ICA bygga sin Supermarket! För vilka seniorer vill bo granne med Coops bullriga varuintag? Så om Brännborns Fastigheter vill bygga lägenheter kan man göra det på någon av alla de ödsligt tomma tomterna längre in i Kvarteret Ejdern. Två flugor i en stor fet smäll, alltså! Både butik och bostäder! Kan det vara enklare? Men nu när de två kombattanterna envisas med slåss om exakt samma markbit vore det kanske läge att ta till ett lika enkelt som genialt grepp, nämligen budgivning! Kommunen har ju reat ut den här omstridda tomten och sänkt priset till hälften. Så här finns sköna slantar att tjäna, eftersom de bägge stridstupparna verkar minst sagt angelägna om att lägga beslag på just den här godbiten. En redig budgivning kan trissa upp prislappen rejält, de folkvalda kan andas ut och den smärtsamma beslutsångesten släpper lätt som en plätt när man slipper ta något direkt ansvar för denna heta potatis. Namninsamlingar för eller emot de olika alternativen har minsann redan förekommit, så ett ännu radikalare grepp vore naturligtvis att hålla en folkomröstning i frågan. Men så långt ska det väl inte behöva gå. Eller..? Nä, Örkelljungas öde står nog trots allt inte och faller med politikernas veritabla velande och dunkla hemlighetsmakeri i kulisserna i denna obskyra angelägenhet…

Hur som helst finns det många sköna förlorare i den här affären om det nu går som ICA vill. Netto blir av med en del kunder, Coop kommer att få ännu mer stryk, men i detta intrikata spel kommer antagligen ICA att bli sittande med Svarte Petter och framstå som den verkligt stora losern! Den planerade storinvesteringen i en ny Supermarket kommer aldrig någonsin att bli lönsam. Det är minst sagt anmärkningsvärt att räknenissarna på ICA tycks ha noll-koll på vilken kommun man har för avsikt att etablera sig i med en ny butik. Örkelljunga är faktiskt inte någon dynamisk tillväxtkommun med lysande utsikter, utan tvärtom en dysfunktionell kommun utan egentlig framtid. Med obeslutsamma politiker och tjänstemän och med en stagnerande befolkningstillväxt talar det mesta för att en ICA-etablering i Örkelljunga kommer att bli en redig flopp. Jaja, det lackar som bekant mot jul. Men vem eller vad kommer först? Tomten eller beslutet om tomten? Den klartänkte spelaren med insikter i det politiska etablissemangets liv och leverne i Örkelljunga satsar nog sina slantar på jultomten… 

GRÄSLIGT

Den här skandalösa planteringen vid Sven Hjalmarsons plats har ju länge retat gallfeber på medborgarna i Örkelljunga. Det här centrala belägna marknadstorget har förvandlats till en brun oas i imperfekt balans. Dessa katastrofalt torftiga och trista rabatter har naturligtvis anlagts och skötts av planteringsstrategen och trädgårdsmästaren Koko Johansson och hans lallande greker till medarbetare inom samhällsbyggnadsenheten.

Trädgårdsintresserade medborgare har vänt sig till sina folkvalda politiker och krävt den ansvarige samhällsbyggnadschefens huvud på ett fat, samt att de medarbetare som varit inblandade i denna bruna plantering bör belönas med var sitt silkessnöre. De ytterst ansvariga politrukerna har ju haft en ängels tålamod med dessa häpnadsväckande vanskötta rabatter, men nu har folkets valda ombud äntligen satt ner foten och gett den arrogant mästrande trädgårdsmästaren en spark i röven och kickat ut honom för tid och evighet. Enligt säkra källor har den avskedade trädgårdsmästaren, som ju var så långt från en mästare som man någonsin kan bli, deporterats till Grekland. Där han alltså nu kan fortsätta att bekvämt luta sig tillbaka och lata sig bland gelikar. Ouzo gott för den lade drulen!

Kommunen har nu anställt en synnerligen kvalificerad och passionerad trädgårdsmästare som raskt skridit till verket. De torra tujorna är utbytta mot en varierad växtlighet dominerad av spirituellt luftiga prydnadsgräs av varierande ursprung:

Så här ska det se ut i en kommunal plantering!

Den här groteskt felstavade skylten har ju utgjort ytterligare en grov plump i protokollet för den håglöst havererande samhällsbyggnadsenheten. Men den ansvarige skyltstrategen Pucko Johansson har liksom sin arbetskamrat Koko nu också fått en stor fet spark i röven och enligt uppgift förvisats till en ytterst obetydlig tjänst som felstavningsstrateg i grannkommunen Svinarp. En ny och rättstavad skylt kommer enligt samhällsbyggnadschefen Slappo Johansson (vars dagar nog är räknade...) att finnas på plats lagom till skyltsöndagen.

 Foton: Molly Miscanthus

FULA TORG

De ökända buskörningarna runt Nya Torg i Örkelljunga har nu långt om länge resulterat i att kommunen vidtagit farthindrande åtgärder för att försöka sätta stopp för de dönande trafikterroristerna. På kommunens hemsida har man förvånande nog kunnat ta del av medborgarnas synpunkter på den bisarra trafikkultur som präglar ett antal imbecilla rötäggs fartfyllda framfart genom byn. Åtskilliga boende runt torget har vittnat om hänsynslöst slirande och sladdande med trimmade fordon under öronbedövande oväsen. Buskörarnas härjningar har ackompanjerats av en flabbande hejarklack bestående av finnigt fjuniga och indolenta wannabes. Det har gått så långt att boende runt torget allvarligt överväger att flytta. Örkelljungas redan något skamfilade varumärke har inte precis ökat i värde efter den oönskade publicitet som kommunens beklämmande passiva agerande resulterat i. De skarpa åtgärder som lagens långa arm sporadiskt satt in har mestadels bestått av nonchalanta axelryckningar.

En av de boende vid Nya Torg är lektor Nalle Sork. Så här kommenterar han de kraftfulla trafikhinder som kommunen nu placerat ut: ”Ja, det kunde man ju räkna ut med röven att kommunen efter ett års dividerande skulle ställa ut en hel jävla massa betongsuggor här på torget. Men nåt annat var ju inte att vänta i Sveriges betongsuggetätaste kommun. Betonggrisen var ju en redig lågoddsare i sammanhanget… Om någon tror att dessa kraftfula svin har någon större effekt på buskörningen så tar dom grundligt miste. Istället har vi på köpet fått ett sanslöst fult torg. Örkelljunga kan numera stoltsera med att inte bara ha Sveriges fulaste stadspark, utan även landets fulaste torg.”

Kommunens handlingskraftige hinderstrateg Katastrofer Johansson har arbetat mycket länge med trafiklösningen för torget: ”Ja, de här buskörningarna eskalerade ju förra hösten och under ett års tid har den samlade hjärnkapaciteten på samhällsbyggnadsenheten gnuggat geniknölarna för att hitta de optimala farthindrande åtgärderna. Och resultatet av tankemödan finns nu plats här på Nya Torg. Det blev efter noggrant övervägande så att vi placerade ut åtta stycken nya betongsuggor på rad. Den vita här i hörnet är ju k-märkt och har som bekant funnits här ända sedan slaget vid Fantehåla. På andra sidan torget tvärs över Skogavägen har vi dessutom lagt ut ett häftigt gummigupp. Tja, längre än så sträcker sig faktiskt inte vår samlade kreativa kompetens, men vi tror alldeles bestämt att dessa insatser effektivt kommer att sätta ett definitivt stopp för all framtida buskörning.”

Kritiken mot att ett fult torg blivit ännu fulare med denna armé av betongsuggor tar Katastrofer Johansson lätt på: ”Håhåjaja… nu är det så här att det finns ingenting här i Örkelljunga som inte vi på samhällsbyggnadsenheten kan göra ännu fulare. Den parollen är ju vårt heliga rättesnöre och absolut ingenting som vi kan göra avkall på i det här aktuella ärendet. Detta borde min själ medborgarna ha lärt sig vid det här laget… Visserligen har den energiska chefen på vårdcentralen framför vissa klagomål på att vi förfulat hela området framför hennes fina entré. Hon får väl bygga sig en ny vårdcentral nån annanstans då om inte galoscherna passar… Jag kan försäkra alla oroliga medborgare att denna optimala trafiklösning inte är tillfällig.

År 2510, när 1 000-årsminnet av slaget vid Fantehåla firas, kommer dessa betongsuggor att återfinnas i exakt samma position som idag. Det vi ser här framför oss i dimman är den slutgiltiga lösningen! Möjligen kommer torget i framtiden att ha bytt namn till Fula Torg…”



Disigt och grisigt

På turistbyrån ligger man inte heller på latsidan, utan här har man redan nu dragit i gång särskilda ”huppegupptäcktsfärder” runt Fultorget. Miljövänliga elbilar kommer att finnas tillgängliga för de medborgare som vill testa det nya häftiga guppet och guidade turer i zick-zack längs raden av betongsuggor kommer att anordnas. Den svindyra kombinerade lekplatsen/urinoaren har utökats med ytterligare en anmärkningsvärd attraktion. Som motvikt till de stendöda betongsuggorna har ett antal livs levande suggor införskaffats och placerats i en ekologiskt korrekt inhägnad. Här kan pigga och äventyrslystna småttingar som synes

i godan ro gosa med grisarna:



Pigg pojke pussar Miss Piggy    Foto: Sven Orne/Pigpix

Ett annat spektakulärt dragplåster som är på gång till denna mini-djurpark är Jubelåsnan Juholt och hans kuliga sambo Åsnan Lindgren.


Foton från Fultorget: Lykke Mysterioso