FULA TORG

De ökända buskörningarna runt Nya Torg i Örkelljunga har nu långt om länge resulterat i att kommunen vidtagit farthindrande åtgärder för att försöka sätta stopp för de dönande trafikterroristerna. På kommunens hemsida har man förvånande nog kunnat ta del av medborgarnas synpunkter på den bisarra trafikkultur som präglar ett antal imbecilla rötäggs fartfyllda framfart genom byn. Åtskilliga boende runt torget har vittnat om hänsynslöst slirande och sladdande med trimmade fordon under öronbedövande oväsen. Buskörarnas härjningar har ackompanjerats av en flabbande hejarklack bestående av finnigt fjuniga och indolenta wannabes. Det har gått så långt att boende runt torget allvarligt överväger att flytta. Örkelljungas redan något skamfilade varumärke har inte precis ökat i värde efter den oönskade publicitet som kommunens beklämmande passiva agerande resulterat i. De skarpa åtgärder som lagens långa arm sporadiskt satt in har mestadels bestått av nonchalanta axelryckningar.

En av de boende vid Nya Torg är lektor Nalle Sork. Så här kommenterar han de kraftfulla trafikhinder som kommunen nu placerat ut: ”Ja, det kunde man ju räkna ut med röven att kommunen efter ett års dividerande skulle ställa ut en hel jävla massa betongsuggor här på torget. Men nåt annat var ju inte att vänta i Sveriges betongsuggetätaste kommun. Betonggrisen var ju en redig lågoddsare i sammanhanget… Om någon tror att dessa kraftfula svin har någon större effekt på buskörningen så tar dom grundligt miste. Istället har vi på köpet fått ett sanslöst fult torg. Örkelljunga kan numera stoltsera med att inte bara ha Sveriges fulaste stadspark, utan även landets fulaste torg.”

Kommunens handlingskraftige hinderstrateg Katastrofer Johansson har arbetat mycket länge med trafiklösningen för torget: ”Ja, de här buskörningarna eskalerade ju förra hösten och under ett års tid har den samlade hjärnkapaciteten på samhällsbyggnadsenheten gnuggat geniknölarna för att hitta de optimala farthindrande åtgärderna. Och resultatet av tankemödan finns nu plats här på Nya Torg. Det blev efter noggrant övervägande så att vi placerade ut åtta stycken nya betongsuggor på rad. Den vita här i hörnet är ju k-märkt och har som bekant funnits här ända sedan slaget vid Fantehåla. På andra sidan torget tvärs över Skogavägen har vi dessutom lagt ut ett häftigt gummigupp. Tja, längre än så sträcker sig faktiskt inte vår samlade kreativa kompetens, men vi tror alldeles bestämt att dessa insatser effektivt kommer att sätta ett definitivt stopp för all framtida buskörning.”

Kritiken mot att ett fult torg blivit ännu fulare med denna armé av betongsuggor tar Katastrofer Johansson lätt på: ”Håhåjaja… nu är det så här att det finns ingenting här i Örkelljunga som inte vi på samhällsbyggnadsenheten kan göra ännu fulare. Den parollen är ju vårt heliga rättesnöre och absolut ingenting som vi kan göra avkall på i det här aktuella ärendet. Detta borde min själ medborgarna ha lärt sig vid det här laget… Visserligen har den energiska chefen på vårdcentralen framför vissa klagomål på att vi förfulat hela området framför hennes fina entré. Hon får väl bygga sig en ny vårdcentral nån annanstans då om inte galoscherna passar… Jag kan försäkra alla oroliga medborgare att denna optimala trafiklösning inte är tillfällig.

År 2510, när 1 000-årsminnet av slaget vid Fantehåla firas, kommer dessa betongsuggor att återfinnas i exakt samma position som idag. Det vi ser här framför oss i dimman är den slutgiltiga lösningen! Möjligen kommer torget i framtiden att ha bytt namn till Fula Torg…”



Disigt och grisigt

På turistbyrån ligger man inte heller på latsidan, utan här har man redan nu dragit i gång särskilda ”huppegupptäcktsfärder” runt Fultorget. Miljövänliga elbilar kommer att finnas tillgängliga för de medborgare som vill testa det nya häftiga guppet och guidade turer i zick-zack längs raden av betongsuggor kommer att anordnas. Den svindyra kombinerade lekplatsen/urinoaren har utökats med ytterligare en anmärkningsvärd attraktion. Som motvikt till de stendöda betongsuggorna har ett antal livs levande suggor införskaffats och placerats i en ekologiskt korrekt inhägnad. Här kan pigga och äventyrslystna småttingar som synes

i godan ro gosa med grisarna:



Pigg pojke pussar Miss Piggy    Foto: Sven Orne/Pigpix

Ett annat spektakulärt dragplåster som är på gång till denna mini-djurpark är Jubelåsnan Juholt och hans kuliga sambo Åsnan Lindgren.


Foton från Fultorget: Lykke Mysterioso

SJÄLVLYSANDE

Örkelljungas ökända parkeringsplats vid Terrassen har fräschats upp och delvis fått ett nytt utseende.

Nya kantmarkeringar har gjorts i en självlysande neongul kulör. Så här förklarar kommunens utmärkte märkningsstrateg Självbelåtne Johansson motivet bakom denna nymodighet: ”Den här gråbleka stenöknen behövde sannerligen få en tydligare markering och samtidigt piffas upp en aning för att ge ett lite mer sportigt och attraktivt intryck. I intimt samråd med stadsarkitekten Sickan Carlsson beslöt vi oss för att använda denna skrikigt självlysande färg. Den här sluttande gråmurriga Terrassen blev ju i realiteten ett redigt magplask, men nu är det som det är och vi får försöka göra det bästa av situationen. Nu har i och för sig Sickan just kontaktat den världsberömde arkitekten Albert Sperman och bett honom utarbeta en helt ny lysande plan för det aktuella området. Men sånt tar ju tid och innan vi har en helt ny Terrass på plats lär det gå åtskilliga herrans år. Turistchefen Sickan Jönsson har en lysande idé om hur området skulle kunna utnyttjas fram till dess. Hennes fantasifulla vision är att om det lutande tornet i Pisa kan bli en sån formidabel turistattraktion, så skulle väl den lutande terrassen i Örkelljunga också kunna bli det. Tja, det ligger kanske något i det här häpnadsväckande förslaget…

Ett särskilt terrasspaket för äventyrslystna turister, alltså… Ja, fan vet om det inte skulle kunna placera Örkelljunga på världskartan och definitivt stärka kommunens varumärke…

Redan nu kanske man med lite god vilja kan betrakta denna frapperande färgmärkning som en hyllning till den nyblivne Nobelpristagaren Tomas Tranströmer. Hans poetiska stil beskrivs ju av förståsigpåarna som visuellt självlysande metaforer. Vad fan som nu menas med det..?

Jaja, det låter hur som helst förbannat bra!”

Självbelåtne Johansson är mycket angelägen om att noggrant redogöra för hur själva markeringsarbetet gick till: ”Ja, jag anlitade naturligtvis min trogne medarbetare Darrhänte Danielsson för detta ärofulla uppdrag.

Det är ju han som målat alla träden i hysteriskt psykedeliska färger nere i Pinnåreservatet. Här vid Terrassen använde han sig av vanlig självlysande gul sprayfärg. Nu var den kanske inte av högsta kvalitet, för färgen börjar min själ flagna redan nu. Tja, det är väl bara att spraya på en gång till då!

Som synes var Darrhänte Danielsson som vanligt både bakis och skakis den dan han utförde jobbet. Men fint som snus blev det ju trots allt ändå! Jag är mycket nöjd med det lysande resultatet! Och vid de traditionella Örkelljungadagarna kommer man minsann nästa år att kunna dansa i neon om man så vill… Jag tror förresten jag ska sätta på Lena Ph när jag kommer hem. Vi ska dansa i neon på vår resa genom natten… tralala…”

Samtliga foton: Bildsköne Bengtsson