SAMHÄLLSBYGGNAD

Det finns numera flera olika vandringsleder för den som vill spankulera omkring i Örkelljunga kommun. I Pinnåreservatet har ju dessa markerats i olika färger på ett minst sagt brutalt sätt. De leder som kolorerats i rött och orange är lite längre och passerar genom byn och omgivningarna på lite olika ställen.

Den orangemålade vandringsleden är den klart längsta och sträcker sig ända från Grytåsa till Lärkesholm. Den dyker upp ur skogen vid Tyge Krabbes väg och fortsätter Klockgatan fram mot nerfarten till Prästsjön:

Skylten som visar gångstigen står ju som synes lite på sniskan.

Här har man gjort fyra markeringar på träd och stolpar på en väldigt kort sträcka. Det är lite överkurs. Folk fattar nog vart dom ska gå ändå… Men så fortsätter det hela tiden. När man passerat Prästsjön och kommer upp igen framför kyrkan ser det ut så här:

Här har man målat på den stackars björken, på stolpen med skylten om att lämna företräde och vid övergångstället. Det är f.ö. den femtioelfte stolpen som står snett i kommunen. Bara en sån sak kan vara bra att känna till för den som är intresserad av värdelöst vetande…

På bilden ovan ser vi som av en händelse dessutom två medlemmar av Örkelljungas ökända kriminella MC-gäng Bambinos passera. Nu är dom ju i för sig lite polare till vår flitige fotograf Pappa Razzi, så det var egentligen ingen direkt slump att dom dök upp just här. Pappa Razzi brukar faktiskt använda sig av Bambinos som ett slags Securitate vid lite mer riskfyllda smygfotouppdrag.

Nåväl och ehuru, den orangea vandringsleden fortsätter till vänster förbi kyrkan och sen till höger nerför branten mot kvarteret Ejdern. Sen följer den Skogabäcken, som ju lyfts upp ur underjorden på ett förtjänstfullt sätt, fram mot resterna av den gamla Örkelljungaborgen. Just här tillkommer de röda färgmarkeringarna:

Här nedan syns övertydligheten på ett distinkt sätt:

Markeringar finns både på björken och på en fristående träkonstruktion. Det hade mer än väl räckt med den senare. Men som sagt, vandrarna antas väl vara mer eller mindre idioter…

Och träden gråter nog efter denna skändliga misshandel. Vad Örkelljunga verkligen behöver är fler trädkramare och inte denna visuella förorening!

Hade Svenne Banan gått omkring i byn och målat träd och stolpar i regnbågens alla färger och farbror Polisen tagit honom på bar gärning hade han ju åkt dit för grov skadegörelse. Men för en kommun som gör samma sak tycks andra lagar gälla - för då händer absolut ingenting.

Som alla vet är det ju ingen politiker eller tjänsteman i Örkelljunga kommun som någonsin tar ansvar för någonting. Möjligen är det nån annan som är ansvarig – men absolut inte jag, nädå… Örkelljunga är nånannanismens hemort på jorden.

Man kan ju dock försöka ta reda på vem som rent hypotetiskt skulle kunna vara ansvarig för allt detta kluddande. På kommunens hemsida eller i den tryckta årsredovisningen bör ju finnas information om detta. Att ta sig igenom den snårigt upplagda årsredovisningen är inte helt lätt, även för en person med goda ekonomiska kunskaper. Ett börsnoterat aktiebolags årsredovisning är betydligt lättare att förstå sig på. Hur kan det vara så att när man läser kommunens publikation känns det hela tiden som om någon försöker blanda bort korten i någon slags medveten strategi för att läsaren inte riktigt ska få veta vart skattebetalarnas pengar egentligen tar vägen?

Jaja, det går ju att komma fram till att det finns ett tekniskt utskott som är politiskt ansvarigt för frågor rörande just gator, vägar, skogar, naturområden och parker och att det år 2009 fanns en teknisk enhet som ska utföra de politiska besluten. Numera heter denna tydligen samhällsbyggnadsenheten. Visst är det en härlig DDR-känsla över det tungrodda namnet! Jawohl, Einheit macht frei! Nu håller man sig minsann i kommunen också med andra långrandiga titlar som t.ex. verksamhetsområdeschef. Puh! Här kan man ju om man vill dra paralleller till något som "ein Übersturmbahnführer".

Hur som helst bör det alltså vara kommunens tekniska utskott och i förlängningen herr Samhällsbyggnadschefen, samt herr Gatuchefen och hans personal som rent teoretiskt är ansvariga för detta miljöförfulande måleriarbete av dessa vandringsleder. På kommunens hemsida säger sig samhällsbyggnadsenheten ha en ekologisk grundsyn. Men den synförmågan är nog kraftigt nedsatt.

Nu kommer ju inga huvuden att rulla precis, men det viskas i alla fall i maktens korridorer att tekniska utskottet nästa år kommer att få byta namn till den lite skämmiga benämningen tekniska stolpskottet. Och då snackar vi om stolpe ut! Stolpe in betyder ju däremot att bollen trots allt går i mål. Målet för tekniska utskottet och samhällsbyggnadsenheten bör ju självklart vara att göra Örkelljunga till Sveriges vackraste kommun. Men man har, som framgår av bl.a. den här bloggen, en rysligt lång vandringsled med många uppförsbackar att knata innan man når detta högt uppsatta mål.

Man bygger nämligen inga samhällen genom att kludda ner tiotusentals träd och stolpar!

Och därmed sätter vi punkt för denna lilla krönika.



Samtliga foton: Pappa Razzi/Scandalpix



Men hejsan hoppsan! Där blev det visst två punkter!