PINNÅN ÄR LÅNG

Pinnån är en av Örkelljunga kommuns få sevärdheter. Den rinner upp i Hjelmsjön och slingrar sig sedan genom det harmoniskt böljande kulturlandskapet på sin väg söderut. Nu slutar inte precis Pinnån att flöda exakt vid kommungränsen utan fortsätter ända ner till Rönneå.

Ja, Pinnån är lång.

Nästan lika lång som en långkalsong…

Allting är relativt. Allting flyter.

Panta rei.

Här blir Pinnån till en damm – nästan lika bred som en kommunalrådsröv…

Stillbilderna här ovan är hämtade ur långfilmen Broarna i Pinnå County med porrstjärnan 

Meryl Stripp och Örkelljungas egen demonregissör Clint Östskog i huvudrollerna.

GUDS HUS

Det finns ju ett och annat Guds hus i Skånes Jerusalem.

Den här något bedagade byggnaden är Rya kyrkourin:

Många kyrkor finns det…

Ovanstående två kyrkor har något gemensamt –

nämligen ett väderstreck…

Att besöka en kyrkogård ger i allmänhet tillfälle till en stunds stilla kontemplation 

över livets outgrundlighet. Livet är kort. Döden varar länge.

Det här är förresten också en kyrka:

HELGEDOM

I Örkelljunga ligger kyrkan inte precis mitt i byn.

Kyrkan är en ganska anspråkslös men elegant byggnad där den ligger lite upphöjd med utsikt mot den lilla Prästsjön på andra sidan vägen.

Helgedomen med sitt enkla spånklädda torn har anor från medeltiden, men fick sitt nuvarande utseende efter åtskilliga om- och tillbyggnader under 1700- och 1800-talet. Av den ursprungliga medeltidskyrkan återstår nu endast murarna till koret.

Äta sova dö. Tja, så mycket mer finns ju inte att göra i Örkelljunga. Och som sista vilorum är Örkelljunga Kyrkogård att rekommendera. Här är det rofullt, vackert och välskött i kontrast till de kommunala gröna oaserna där utanför. Kyrkan är inte kommunen. Gudskelov!

LYFTET

Så här har den s.k. Stadsparken i Dalen i Örkelljunga sett ut ända sen slaget vid Fantehåla:

En gräsmatta, en övervuxen gångstig, en stor stubbe, en massa björkar och allsköns sly har man alltså helt fräckt kunnat kalla Stadspark. Only in Örkelljunga…

Men till slut tröttnade de miljömedvetna medborgarna i Skånes Vildmark på blotta anblicken av den extremt torftiga och minimalistiska parken och på sakernas allmänna tillstånd där 

i synnerhet. Via Skönhetsrådet lyftes frågan upp till den allsmäktiga kommunfullmäktige-

församlingen om en total makeover av hela den s.k. stadsparken. Gör om mig!!!

Och hör och häpna! För en gångs fick medborgarna snabbt gehör hos kommunledningen för sina berättigade krav på en ny och skön stadspark.

I det s.k. Parklyftet lyftes till att börja med den ansvarige arbetsledaren för parkförvaltningen helt sonika bort och förpassades till okänd ort mot ett fett avgångsvederlag. Den kvarvarande parkpersonalen tvingades därefter genomgå ett redigt Kunskapslyft i konsten att 

Plantera mera. Det utomordentligt lyckade resultatet av Parklyftet ser vi i nedanstående bildsvit. Så här ser nämligen Stadsparken i Dalen ut numera:

HELT APROPÅ

Den totalt misslyckade trädplanteringen på det sjönära villaområdet Hjelmsjöstrand 

är som bekant ingen vacker syn:

Helt apropå så är det så här en allé ska se ut:

BO 2012

I ett sista desperat försök att popularisera sina kommunala bostadsområden har Örkelljunga 

i dagarna anordnat bomässan BO 2012. Marknadsföringsjippot gick sådär…

De hugade bostadsspekulanter som begav sig till det sjönära nybyggarterritoriet Hjelmsjöstrand möttes av denna sköna syn när det närmade sig området via infarten på den praktfula avenyn Hjelmsjöstrandsgatan:

Antalet stendöda träd på en sträcka av 200 meter visade sig vara inte mindre än 22 stycken, vilket fick till följd att de flesta besökare utnyttjade Hjelmsjöstrandsgatans väl tilltagna vändplats och helt sonika återvände hem på direkten. De bostadsintresserade medborgarna missade därmed chansen att beskåda alla andra avlidna träd på området, de raserade stenmurarna och all björksly runt ojämna gångstigar översållade av allsköns ogräs.

Hur svårt kan det vara att plantera ett träd? Tja, mycket svårt – åtminstone på Örkelljunga kommuns storslagna paradbostadsområde Hjelmsjöstrand. Och hur svårt kan det vara att plantera nya träd om den högavlövade trädgårdsmästaren totalfloppat? Efter mer än tre år av tilltagande förfall är det mer än tydligt att området är just kommunalt och skötseln är därefter, d.v.s. obefintlig.

Hur svårt kan det då vara att marknadsföra ett bostadsområde som det sjönära Hjelmsjöstrand? Mycket svårt – särskilt om det ser ut som det gör i dagsläget…

Och som vanligt finns det ingen livs levande själ på kommunhuset som har något som helst ansvar… för någonting… överhuvudtaget.

Det här är också ett bostadsområde:

Men var är bostäderna?

Tja, i kvarteret Ejdern har ledande politiker och tjänstemän gått bort sig fullständigt bland de gyllengula slåtterängarna. Här har inte ens ejdern byggt några bon de senaste fyra åren. 

I detta centralt belägna bostadsområde skulle nog en och annan mässbesökare trots allt kunna tänka sig att bo. Men de får nog vänta förgäves på ett litet krypin så länge Örkelljunga kommun står för ruljangsen…

Örkelljunga – arma håla!

Hahahahahahahahahahahaaaaa…

BLANDAD KOMPLOTT

Butiker och affärsverksamheter läggs ju ner på löpande band i Örkelljunga. Antalet igenbommade handelsbodar lär enligt kommunens avvecklingsstrateg Svenne Bira nu vara uppe i 25 enheter. Men det finns ju trots allt de näringsidkare som går mot strömmen och satsar (alltför) stort inför framtiden. ICA har efter mycket om och men äntligen fått klartecken att bygga sitt efterlängtade Supermarket. Tja, sen dröjer det väl inte länge innan konkurrenten Systembolaget får slå igen portarna för gott… En annan pålitlig leverantör av rusdrycker, närmare bestämt Örkelljunga Järnhandel, tvingades som bekant kasta in handduken 

för bra många år sen…

Nästa höst ska i alla fall Ica Supermarket enligt planerna finnas på plats här i utkanten av det fashionabla kvarteret Ejdern:

Här vid Ågatan, strax intill Pinnåreservatet, grävs det:

Dock inte för att få ljus och luft - utan för att ge plats åt ett magnifikt Monument i betong 

över en Fånig fluga för ett fåtal fantaster.

Det planerade skrytbygget av en Arena für Alles är det än så länge märkvärdigt tyst om…

                        Rör inte mitt naturreservat!

Rör inte min betongsugga!

I Örkelljunga är grisen hur helig som helst.

                        Rör inte min stensättning!

Örkelljungas eget Stonehenge light här på promenadstråket Terrassen är enligt 

de häpet hänförda arkeologer som undersökt stenbumlingarna en s.k. nödlösning 

som riskerar att bli permanent.

                        Rör inte min plantering!

Minimalistiska planteringar i grus och gräs är ett av Örkelljungas tidstypiska särdrag.

Nya välkomnande skyltar har satts upp vid samtliga infarter till Örkelljunga Centrum: 

Byn är som bekant världsberömd för sina kolossalt höga bullernivåer frambringade av ett jönsigt gäng dönande buskörare. Det är dom här redigt räliga rötäggen som äger byn - 

och inte de absurt apatiska kommunpolitikerna i Familjen Örkelljunga…

Örkelljunga – arma håla!