LEVA och DÖ

Någon som minns Leva 2009?


 Konsten att leva   Foto: Rigmor Mortis


Den här affischen hänger i alla fall fortfarande kvar i den här ödsliga banklokalens fönster. Det är kanske dags att Dö 2010?

Leva 2009 var en mässa kring boende, näringsliv och natur i Örkelljunga kommun. Arrangemanget gjorde väl inga större avtryck i den lokala historieboken precis. Mässan skulle staka ut framtidens boende och nya naturområden i kommunen. Hur det har gått med den saken går att läsa i den här bloggen. Bostadsområdena står halvtomma och ofärdiga och bostadsbyggandet har gått in i väggen. Ingen vill flytta till öde Örkelljunga. Det nya naturområdet Pinnåreservatet blev ett praktfullt, men färgglatt miljöfiasko.

Nu har ju trots allt kommunen gjort en utvärdering och uppföljning av Leva 2009. Egentligen borde den förbigås med största möjliga tystnad, eftersom hela anrättningen är en ganska så tunn soppa. Kommunen spenderade 1 150 000 kronor på mässan. Om det var väl investerade skattepengar är mer än tveksamt. Utvärderingen baserades på enkäter där svarsfrekvensen var minst sagt låg. Utredaren konstaterade därför att det inte fullt ut gick att utvärdera och bedöma resultatet av Leva 2009. Det saknades uppföljningsbara mål för mässan, liksom ansvariga för den löpande dokumentationen. Han kom också fram till att mässan vunnit på att vara mer koncentrerad till ett mindre antal platser och områden. Vädergudarna var minsann inte heller på mässans sida. Budgeten höll sig dock inom ramarna. ”Alltid något”, som kärringen sa när det brann i håret.

Själva utvärderingen är det kanske inget större fel på. Mellan raderna kan man nog faktiskt läsa sig till att utredaren är ganska så kritisk till hela projektet och dess genomförande. Slutsatsen av det hela mynnar mest ut i ett jasså. Gav de satsade pengarna och all tid och energi som nedlagts av de inblandade, den utdelning i form av ökad marknadsföring, merförsäljning och ökad kraft i bygden som förväntades? Svaret som ges i denna utvärdering är långt ifrån entydigt, utan citat: ”var och en som aktivt deltagit i mässan må ha sin egen uppfattning”. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna uppföljningen av Leva 2009.

Ja, så kan det gå… men nu tar Örkelljunga kommun nya tag inför framtiden och kommer nästa år att arrangera en dödsmässa: Dö 2011.

Det är även dags för Llangelo Mysterioso att dö en smula. Örkelljungabilder kommer åtminstone att gå i ide under denna historiskt och hysteriskt kalla och snörika vinter. Om bloggen vaknar upp igen till våren är mer än tveksamt. En viss respons har vi ju fått för vår opinionsbildande, samhällskritiska och lokalsatiriska blogg. Men det räcker inte att det faktiskt är många som läser och tar del av innehållet. Ingen kommenterar någonting. Ingen har några synpunkter, åsikter, idéer eller tips. I dessa moderna tider gäller det att vara interaktiv – och inte inte aktiv. Så ska Llangelo Mysterioso verkligen behöva tänka ut precis allting själv? Nej, verkligen inte! Då kan vi lika bra lägga ner aktiviteten!
Llangelo Mysterioso has left the building.

Örkelljungabilder går till botten med flaggan i topp. En sak kan vi konstatera med stor säkerhet: man kan faktiskt skriva vad fan som helst på en blogg utan att någon reagerar. Och det kan ju vara bra att veta…



Baby M - ung och oförskämd
Foto: Llangelo Mysterioso


 
Till och med Baby Mysterioso är upprörd och förbannad över det bristande engagemanget hos Örkelljungabilders läsare. Sitta och huka sig fram datorn och gotta sig åt träffsäkra texter och skojiga och avslöjande bilder och låta andra göra jobbet, det går an - men inte mer. Att komma med minsta lilla bidrag eller kommentar tycks omöjligt. Men detta är kanske något som är typiskt för öde Örkelljunga…






Örkelljungaborna har som sagt antagligen just de politiker, tjänstemän, övriga kommunanställda och den offentliga miljö man förtjänar. Så är det väl… Det är inte mer med det.
Slut i rutan.



Llangelo Mysterioso försvinner nästan spårlöst bort i snön  Foto: Sven Snömos/Goodbyepix

Om det mot förmodan skulle hända nåt på bygden under nästa år, så kan det eventuellt finnas mer information på Örkelljunga Nyheter: www.orknyheter.blogspot.com

PROGNOS

Futurologen Donna Mysterioso har tagit del av den befolkningsprognos som finns utlagd på kommunens hemsida: ”Den är tre år gammal, men känns redan antik. Den är minst sagt överoptimistisk och verkar mest bestå av mycket fromma förhoppningar. Den bygger i princip på att antalet födda respektive döda årligen går ungefär jämnt upp - möjligen att antalet födda har en viss övervikt, samt att det årliga inflyttningsnettot är minst 75 personer. Vidare har man antagit att det under åren 2007-2010 ska ha byggts 175-180 bostäder och att det under åren 2010-2020 kommer att byggas drygt 30 per år. Javisst är detta en prognos tio år framåt i tiden, men jag kan konstatera att det mest liknar hokus pokus och fria fantasier. Redan nu ligger man nämligen rejält back på både det ena och det andra. Befolkningen 2009 borde enligt prognosen ha varit upp i 9731 personer, men blev bara 9639. Ett minus på nästan 100, således… I ett dokument betitlat budget 2009 har man som verksamhetsmål att befolkningen ska öka med 200 invånare i Örkelljunga år 2009. En fullständigt hisnande siffra och en ren önskedröm utan någon som helst förankring i verkligheten. Det blev en minskning jämfört med spådomen istället och ett praktfullt självmål för en politisk ledning utan några som helst insikter i konsten att framställa realistiska prognoser. Och några 180 lägenheter har det inte byggts de senaste tre åren, utan kanske max hälften. Detta är alltså två katastrofala prognosmissar under en period av bara tre år. Det märkliga är att kommunledningen inte reviderar sin ljusa, luftiga och luddiga befolkningsprognos, utan helt fräckt låter den fortsätta att glänsa på hemsidan.”
Nu råkar det finnas en alldeles färsk befolkningsprognos från SCB för hela Sverige 2009-2025, något som kommunledningen och samhällsbyggnadsnämnden helt har missat. Men det är inget att förvånas över, för i de innersta kretsarna har man som sagt noll-koll på det mesta. Enligt den här förutsägelsen från SCB tillhör Örkelljunga de kommuner som under perioden kommer att minska sin befolkning med 0,5-10 %. Ett fåtal stora och starka storstadsregioner med tillväxtkommuner kommer att öka kraftigt, medan en majoritet av landsbygdskommunerna successivt avfolkas.
Donna Mysterioso ser ett delat Sverige framför sig: ”Ja, redan nu bor 84 procent av befolkningen på 1,3 procent av landets yta. Det är helt sensationella siffror. Frågan är vad vi ska med landsbygden till? Och vad ska det bli av en liten sketen kommun som Örkelljunga?”

Donna tycker att kommunen bör coola ner sina högtflygande och verklighetsfrämmande planer: ”Ja, man bör nog mer inrikta sig på att försöka behålla den befolkning man har. Men bara det kommer att bli svårt… Det saknas en person i kommunledningen med verklig fingertoppskänsla för vad som krävs för att en liten landsortshåla ska kunna expandera in i en modern framtid. Det finns enstaka kommuner som faktiskt har lyckats med hjälp av lite lokalt förankrade, innovativa idéer. Men i Örkelljunga vet jag inte… Det här kommunalrådet t.ex. … jag förstår liksom inte att hon är moderat. Hon hör inte riktigt hemma i de nya moderaterna – snarare i de gamla och förlegade. Hon känns mest som ett stabilt armeringsjärn i den socialdemokratiska betongen. En riktig tråksåsse! Men henne i ledningen är och förblir Örkelljunga en kommun som går med röven före in i framtiden.”



Foto: Pappa Razzi/Scandalpix


Ja, det var ord och inga visor från den framtidsfokuserade Donna Mysterioso och hon fortsätter att mala på: ”Javisst, har kommunen vissa visioner om framtiden i något som kallas Vision 2010. Men det är mest plattityder och självklarheter som vilken kommun som helst kunde skriva under på. Örkelljunga framhäver gärna det här med Naturen som sin stora tillgång. Men den natur man förvaltar måste vårdas och utvecklas! Det räcker inte att den bara finns där. Och bara för att man iordningsställer bostadsområden så innebär det inte med automatik att folk flyttar hit. Det krävs mer! För det finns andra skogskommuner med natur, några insjöar, en camping, en golfbana och ett friluftsmuseum - och som har god livsmiljö, bra skolor och ett hyfsat näringslivsklimat.”

Donna rabblar nu upp ett antal skånska skogskommuner som konkurrerar med Örkelljunga: Hässleholm, Svinarp, Perstorp, Osby och Östra Göinge: ”Ja, i Örkelljunga finns inget som inte också finns i dessa kommuner. Kanske finns dessa attraktioner t.o.m. i en bättre upplaga någon annanstans än i självgoda Örkelljunga. Och ska jag jämföra Örkelljunga med liknande kommuner i Småland så är konkurrensen mördande om den krympande landsortsbefolkningen. Här finns minst 25 inlands- och skogskommuner – och då har jag räknat bort storstäderna Jönköping och Växjö och kustkommunerna vid Östersjön. Örkelljungas kanske största nackdel är att här inte finns varken pågatåg eller tösatåg. Dom politiker som på 60-talet beslöt att lägga ner järnvägen var ungefär lika framsynta som deras efterträdare i Örkelljungas maktelit tycks vara idag. På den tiden trodde man väl att bilen var framtiden, men så är det inte.”
Donna anser alltså (med all rätt) att Örkelljunga hamnat i Landet utanför. Enligt en välkänd idédebattör förmår alltför många kommunpolitiker landet runt inte att se skillnad på huvudsak och bisak, utan lägger mer krut på arenabyggen än på att värna välfärdens kärna. Donna skakar på huvudet och skrattar till: ”Ja, och just detta håller på att hända här i Örkelljunga precis nu. Man tror inte det är sant! Men nu har kommunpolitikerna fått fokus på just byggandet av en Arena. En arena für alles, tydligen… Det är helt sjukt i denna lilleputtkommun. Snacka om storhetsvansinne! Och inte nog med det. Här ska minsann anläggas konstgräs på idrottsplatsen och simhallen ska renoveras. Här lägger man alltså krutet på bisakerna. Jag kräver inte av politikerna att dom ska ha storslagna visioner. Däremot ska dom ha klara uppfattningar om vad som är rätt och fel. Av Örkelljungas felprogrammerade kommunalråd kan man kanske inte begära för mycket, kanske bara en så enkel sak som att försöka göra mer rätt än fel.”

Donna Mysterioso tycker som sagt att kommunen satsar på lite fel saker just nu: ”Till att börja med måste man skapa en inbjudande yttre grön miljö i byn. Det finns ju väldigt många vackra och välskötta villaträdgårdar runt om i kommunen. Men kommunens egen trädgård är oestetisk, ful och vanskött. Det är bara att läsa den här bloggen från början till slut, så finner man otaliga exempel på detta kommunala gröna fiasko.
Vackra omgivningar ger liv åt den inre harmonin hos medborgarna. Något som i sin leder till ökad kreativitet och delaktighet i de kommunala kärnverksamheterna. Men för att skapa en tilltalande miljö i Örkelljunga krävs rätt person på rätt plats. Liksom tidigare efterlyser jag en engagerad och passionerad trädgårdsmästare. I den här kommunen finns inte tillstymmelse till en sådan person och har knappast funnits tidigare heller. Man måste börja där – och inte med någon arena. Man måste lägga avsevärt mer krut på att försköna den offentliga miljön i kommunen.”



Örkelljungabild   Foto: Kommissarie Winter


Donna har naturligtvis en egen prognos för Örkelljungas framtid: ”Jag är nog en obotlig pessimist där. Så länge Örkelljunga leds av ett kommunalråd, politiker och tjänstemän utan sjukdomsinsikt kommer det bara att gå utför. Här finns ingen framtid, bara baktid! I Örkelljunga står tiden stilla. Här krävs en veritabel palatsrevolution! Ut med den baktunga Drottningen och hennes rövslickande lakejer och in med mej! Och dej! Och några till, kanske… Och ut med den impotente samhällsbyggnadschefen och hans slöa och slappa personal!

Men tyvärr kommer inget av det här att hända. Betongsuggan sitter säkert limmad på sin upphöjda tron i minst fyra år till, antagligen ännu längre… Och samhällsbyggnadsenheten rubbar man inte i första taget. Och inte i andra eller tredje heller. Allting kommer att vara som det alltid varit i Örkelljunga. Här ska min själ inga cirklar någonsin rubbas av utanförstående besserwissrar. Tro mej! Ingen kommer att ta ansvar för någonting i framtiden heller. Och synpunkter från allmänheten kommer liksom tidigare att fullständigt ignoreras. Jag har ju själv många excellenta skönhetsråd att ge till de styrande – alltifrån enkla tips till briljanta idéer. Men i Örkelljunga tycks ingen bry sig om någonting överhuvudtaget. Men så är kommunen också en sakta döende svan i den igengrodda sjön…”

När det gäller själva befolkningsprognosen upprepar Donna sina tidigare synpunkter: ”Att Örkelljungas befolkning skulle vara uppe i 10 600 personer som förutspås för år 2020, finner jag helt uteslutet. Det finns inte på kartan att befolkningen skulle öka med 100 personer per år under de närmsta tio åren! I min kristallkula ser jag snarare en faktisk minskning. 2010 är ju snart till ända och om jag sticker upp mitt blöta långfinger i luften och sticker ut hakan ordentligt, vågar jag nog efter idogt spanande och spejande påstå att Örkelljungas invånarantal sjunker i år. Tvärtemot den rosenröda prognosen, alltså! Ja, i varje fall kommer den inte att öka med dom 100 nya invånare man fantiserar om."

Enligt Donna M finns det alltför många små kommuner i Sverige: ”Man borde bunta ihop dom i lite större enheter såklart. I nuläget är ju detta en omöjlighet. Ingen självmedveten kommun vill ju ge upp sin självständighet. Alla kommuner tror att dom är helt sanslöst unika och att själv är bäste dräng. Precis som man gör här i attraktiva Örkelljunga. Men i ett framtida Sverige kommer kommunsammanslagningar att bli helt nödvändiga i det alltmer avfolkade landsbygdssverige. Men det kommer att dröja… Mycket länge! Det finns ju ingen kommun här runt omkring som vill gå samman med ynkliga Örkelljunga. Det skulle möjligen vara Svinarp då… Skånes armhåla, du vet? Skånes näst tråkigaste kommun! Ja, det kanske vore en excellent idé ändå… om Skånes två tråkigaste kommuner slog ihop sina påsar. Ja, för vi människor har ju två armhålor, så varför inte?”



Skånska armhålor  Foto: Llangelo Mysterioso



Det här är alltså framtidsforskaren
Donna Mysteriosos ödsliga vision
av Örkelljungas framtid.






Kommunens egen Vision 2010 är den här:


Vision 2010 för Örkelljunga kommun


1. Örkelljunga skall kombinera god service med en av Sveriges lägsta kommunalskatter


2. Örkelljunga skall kunna erbjuda god utbildning för främst barn och ungdomar


3. Örkelljungas särprägel skall bibehållas


4. Örkelljunga skall värna sina unika kvaliteter som bostadsort


5. Örkelljunga skall höra till näringslivets favoritkommuner


6. Örkelljunga skall bli känt för sin goda livsmiljö


7. Hela Örkelljunga kommun skall leva


Vision med marknads-/och utvecklingsplan, Örkelljunga kommun - ”Ett klockrent val” antogs av Kf §93 20040621.


Kommunens vision bygger på följande honnörsbegrepp:


Stabilitet


.. långsiktig kontrollerad utveckling


.. trygghet för kommuninvånarna


.. harmoni mellan tradition och förnyelse


Närhet


.. närhet till service


.. närhet till politiker och anställda


.. mänsklig närhet och delaktighet


Småskalighet


.. små enheter


.. ansvarstagande


.. lätt att göra sig hörd



Donna Mysterioso föreslår att vi prövar det gamla politikerklyschatestet på Vision 2010: att lägga in ett ”inte” före varje utsaga i ovanstående framtidssyn och sedan se vad som händer med argumentationen. Vem vill t.ex. inte att Örkelljunga skall kunna erbjuda god utbildning? Och vem vill inte att hela Örkelljunga kommun skall leva? Vem vill inte ha trygghet eller närhet till service? Så länge man inte konkret formulerar vad som t.ex. är Örkelljungas unika kvalitet som bostadsort eller vad den goda livsmiljön består av, är de vackra orden tyvärr meningslösa. För vad ska alla dessa visionära luftslott egentligen fyllas med? Här ges inga svar, utan Vision 2010 är exakt den luddiga och till intet förpliktigande retorik som Örkelljunga kommun är förlorad i. Ett honnörsbegrepp är ansvarstagande. Hur detta ser ut och vem som tar ansvar för Örkelljungas framtid är mer än oklart. Och vad innebär det att Örkelljungas särprägel skall bibehållas?
Visionen är mest bara tomma tunnor som skramlar och fjantiga floskler stapplade ovanpå varandra. Antagligen är den tunna soppan ett hopkok kreerad av någon flådig, inhyrd konsult för dyra skattepengar. De ansvariga politikerna och tjänstemännen bakom Vision 2010 borde belönas med var sitt silkessnöre.

Det är aldrig för sent att ge upp. Men om inget exceptionellt sker med det snaraste så är Örkelljunga kommun dömd att sakta tyna bort och försvinna till de sälla jaktmarkerna i ett dimmigt kommunalgrått töcken.

Men det är som bekant svårt att sia, särskilt om framtiden…

FÅGELSKÅDNING forts.

Vi vandrar vidare i kvarteret Ejdern och kommer fram till de bostäder som först byggdes i området.

Foto: Donna Mysterioso

Här ligger alltså svinalängorna, som de så käckt kallas i folkmun.

Den självutnämnda experten på allsköns arkitektur, Donna Mysterioso, har sin åsikt klar om de här bostadsrätterna: ”Ja, namnet svinalängorna säger allt om dessa simpla byggnader. Men så är dom också ritade av arkitekten från Helvetet. Han verkar ha tagit fram skisser på tvättstugor i nåt nedgånget miljonprogramsområde och kopierat dem rätt av. Det här är arkitektur när den är som allra sämst. Det är totalt fantasilöst och helt utan visioner. Byggnaderna är placerade i en konstig vinkel och den gröna längans bortre ända har nästan hamnat nere i bäcken. På baksidan härifrån sett ligger två liknande längor som används som garage. Där finns även uteplatser och förråd, men allt verkar hoppressat till det yttersta. Den s.k. arkitekten har verkligen försökt få plats med så mycket som möjligt på minsta möjliga yta.”

Donna Mysterioso skakar på huvudet: ”Och färgerna! Här har den pinsamme arkitekten valt två olika färger. Både gult och grönt och det ger bara ett helt bisarrt intryck. Ingen av nyanserna är särskilt snygg heller. Han kunde åtminstone ha minimerat skadan genom att bara använda sig av en av dem. Men arkitekten från Helvetet ville väl addera en artistisk touch till sitt mästerverk. Hur man överhuvudtaget kan ge byggnadslov till det här spektaklet övergår mitt förstånd. De här taffliga och påvra längorna är bland de sämsta nybyggena jag sett under mina irrfärder bland Skånes samtliga kommuner. Undantaget är väl i så fall Svinarpsbostäders motsvarande svinalängor i en skrikig chockrosa kulör. Jaja, grisskär då…”

Donna Mysteriosos sura och bistra uppsyn mjuknar betydligt när vi närmar oss nästa anhalt i vår fågelskådning av Ejdern, nämligen dessa kedjehus:



Foto: Donna Mysterioso

”Ja, i bjärt kontrast till svinalängorna är det här frågan om riktigt spännande arkitektur med klara modernistiska drag. Som du ser harmonierar färgerna perfekt med höghuset i bakgrunden – grått, vitt och så röda tak. Så ska slipsen dras! Enda plumpen i sammanhanget är dom där jävla betongsuggorna som den här kommunen sprider som frön för vinden. Det är helt sanslöst. Vad gör dom här?”

Nu har det dock bara byggts tre sådana här sammanlänkade kedjehus plus ytterligare ett ensamt hus längst bort till höger (utanför bild). Mellan dem har det uppstått denna rejäla lucka:



Foto: Donna Mysterioso

”Ja, det är olyckligt”, påpekar Donna, ”men dessvärre tror jag det kommer att dröja väldigt länge innan man lyckas täppa igen det här hålet. Här ser det ju ut som om man skulle kunna få in ytterligare fem stycken hus av den här typen. Sorgligt nog tror jag att de som flyttat in här får leva mycket länge med det här ingenmanslandet, där man naturligtvis placerat ut ytterligare två magnifika betongsuggor. Suck...”

Under det att vi fortsätter vår fågelskådning skiner Donna Mysterioso upp igen: ”Det absolut bästa man gjort när det gäller själva infrastrukturen för området var att lyfta upp Skogabäcken ur underjorden. Tillsammans med Pinnån bildar den nu en lysande inramning till en stor del av Ejdern. Tyvärr råder absolut motsatta förhållandet beträffande infarten till området. Ett annat riktigt klavertramp är ju det faktum att man först asfalterade alla gator snyggt och prydligt, för att strax därefter riva upp stora delar igen. Se här så det ser ut!”




Foto: Donna Mysterioso

 
Donna Mysterioso brusar åter igen upp: ”Ja, det kan man verkligen kalla för en praktfull planeringsmiss. Den här fucking jävla samhällsbyggnadsenheten är ju en skamfläck och en olycka för Örkelljunga. Byn hade ju sin storhetstid på 50- och 60-talet. Sen dess har det ju bara gått utför med allt samhällsbyggande och stadsplanerande. Den ena värdelösa stadsarkitekten har avlöst den andra i en aldrig sinande ström. Den här enhetens verksamhet har genom åren genomsyrats av grav inkompetens, inkontinens och impotens. Och idag kan jag nog påstå att det inte precis är de vassaste knivarna i lådan som jobbar inom samhällsbyggnadsenheten. Det är bara att se sig omkring i denna långsamt stagnerande kommun!”


Donna Mysterioso suckar uppgivet: ”Tänk dig själv att du är en presumtiv bostadsköpare som kommer farande till Örkelljunga för att du vet att här finns lediga lägenheter att hyra och sjönära tomter till salu. Den bostadssökande får ser ett frånstötande centrum med gator och torg där ogräs och mossa tar över allt mer. Här finns inte en enda spännande plantering eller blomstrande rabatt. Någon behagligt skön park syns som sagt överhuvudtaget inte till och inget vackert torg heller. En nyfiken besökare får ett första intryck av Örkelljunga som är oerhört negativt. Nä du, vad den här byn behöver är en engagerad och passionerad trädgårdsmästare! Den kompetensen saknas helt inom samhällsbyggnadsenheten. Och därmed basta! Och skulle den tillfällige besökaren råka inspektera byn en fredags- eller lördagskväll skulle han nog dra öronen åt sig. Vrålet från mopeder, epatraktorer och allsköns automobiler, skulle nog få honom att fly från den kommun som legaliserat buskörningen.”

Donna Mysterioso drar efter andan: ”När den här presumtive bostadsköparen svänger in här i Kvarteret Ejdern är risken stor att han vänder på en femöring efter att ha betraktat den här gräsliga infarten. Om han trots allt fortsätter sin upptäcktsfärd och inser att det lilla som byggts hittills nog inte kommer att bli så mycket mer under överblickbar framtid, så flyr han nog de öde och tomma tomterna. Den som eventuellt tar sig upp i höghuset för att kolla utsikten har ju en skön upplevelse så länge han håller blicken mot horisonten. Vänder han blicken nedåt ser han bara allsköns skräp, jordhögar, en anskrämlig bygghandel och det övergivna prärielandskapet med sina svinalängor bakgrunden.”

Donna Mysterioso konstaterar vidare: ”Visst finns det vissa ljusglimtar i kvarteret Ejdern, men sammantaget har området blivit en ordentlig flopp. Man har haft en på tok för optimistisk syn på hur snabbt kvarteret skulle fyllas med nya bostäder. Men som sagt, Örkelljunga är en kommun som lider av en grandios hybris. Den största nitlotten har väl dom som redan flyttat in dragit. Det är en relativt homogen grupp som mest består av pensionärer med god ekonomi. Dom kommer att få bo i ett knappt påbörjat projekt med massor av tomma och ödsliga ytor under överskådlig framtid. Sorry!”

Donna drar paralleller till Hjelmsjöstrand - det andra stora kommunala prestigeprojektet med sina sjönära tomter: ”Ja, sist jag var där räknade jag till 10 bebyggda tomter av 43 möjliga. I princip byggdes alltså tio villor raskt upp så fort området var iordningsställt. Sedan dess har det inte hänt någonting. Och jag befarar att det inte kommer att dyka upp så många nya villor på Hjelmsjöstrand i framtiden heller. Tomterna med bästa läge och där man ser sjön, gick naturligtvis åt i rödaste rappet. Sehr schön, som tysken säger. Området bakom första parkett blir såklart extremt svårsålt. Ja, Hjelmsjöstrand känns faktiskt också som ett snöpligt misslyckande för kommunens offensiva bostadspolitik.”

Ett nytt bostadsområde som däremot är fullbelagt är det vid Karpstigen på Bruket. Förståsigpåaren Donna Mysterioso har naturligtvis åsikter även om bebyggelsen här: ”Ja, här är ju två villor som har sjöutsikt och en vy över Mammas vik. Men resten? Här är husen nästan större än tomterna. Det ger ett närmast komiskt intryck när man ser hur villorna staplats så här tätt intill varandra. Så här skulle jag aldrig vilja bo! Det finns ju hur mycket mark som helst i den här kommunen och så kommer man dragande med dessa minimala och fjuttiga tomter. Det är obegripligt… Dessutom ligger det i helt öppen terräng utan några som helst skuggande träd. Då är området intill vid Mörtstigen betydligt mer inbjudande, eftersom det är omgivet av en uppvuxen skog.”

Donna resonerar vidare om framtiden: ”Jag tror att dom som är intresserade av så här kompakt boende, med små tomter och grannar inpå knuten, redan har byggt sina villor i de här områdena vi just talat om. Och dom som är angelägna om ett bekvämt, centralt boende har flyttat in på Ejdern. Så mycket mer än så här blir det inte. För vem vill flytta till ett bostadsområde som aldrig blir färdigt?

En helt annan typ av bostadssökanden är dom som letar efter hus med betydligt större tomter och med ett lite mer avskilt läge. Jag tror nästan att den här kategorin är lite större än den andra gruppen jag talade om tidigare. Det är ju också en fråga om pris. För du kan ju faktiskt köpa ett fint befintligt hus på en luftig tomt i den här kommunen för kanske en tredjedel av vad nybyggarna på Hjelmsjöstrand eller Karpstigen har fått betala”.

Den pålästa och siffernördiga Donna Mysterioso är ju också en fantastiskt futuristisk framtidsforskare och har därför även tagit del av den befolkningsprognos och annan spännande statistik som finns utlagd på Örkelljunga kommuns hemsida. Men hennes rafflande resonemang i detta hyperintressanta ämne ber vi att få återkomma till i nästa inlägg. Här snackar vi cliffhanger av sällan skådat slag! För vem ser inte fram emot en nervpirrande befolkningsprognos för Örkelljunga kommun?

Vi avslutar vår fågelskådning av kvarteret Ejdern med denna bild på en av de många gator i området som kantas av denna prärieosande vegetation.



Foto: Donna Mysterioso



FÅGELSKÅDNING

Ja, nu är det Vinter i paradiset och snön har dragit en barmhärtighetens slöja över hela Örkelljunga. Men vi backar bandet ungefär två månader tillbaka i tiden…

Ornitologen och arkitekten Donna Mysterioso tar fram sin kikare när vi träffas mitt i Örkelljunga City: ”Nä, jag tror inte vi får se någon ejder här i området precis... Dom rör sig ju liksom lite mer ute Till Havs...



Kal å Åda Ejder  Foto: Osborn

Men det kan ju kanske dyka upp lite andra spännande fåglar – knäppgökar, fyllekajor, panelhönor eller kanske några moderata blåmesar. Vem vet?”
Vi står på Bangatan vid infarten till självaste Kvarteret Ejdern en oktoberdag med lite växlande molnighet och det är det här bostadsområdet vi hade tänkt spana in lite närmare. Kommunen står ju som ägare till den gamla sågverkstomten och hade nog tänkt sig att kvarteret ganska snabbt skulle fyllas med attraktiva lägenheter. Visst har det byggts en del, men aktiviteten har avtagit markant det senaste året och nu verkar det vara tvärstopp för nya bostäder här. Och det kan man ju tycka är lite småtrist.

”Ja, det är lite synd”, säger Donna Mysterioso eftertänksamt, ”eftersom det är sällan så här centralt belägna tomter finns tillgängliga i någon kommun när det gäller framtida bostadsplanering. Men Örkelljunga är lite speciellt.
Om man reser omkring i västra Skåne, säg från Ängelholm till Trelleborg, så byggs det så det knakar på en hel del orter faktiskt. Men till skillnad från här i Örkelljunga är det då oftast i utkanten av samhällena och på ren åkermark man hittar de nya bostadsområdena. Den största olikheten är dock att där är områdena i sin helhet färdigbygga efter kanske två år, max tre i alla fall… Den nya bostadskvarteren får möjlighet att s.a.s sätta sig och de gröna ytorna kan växa till sig på direkten.”

Donna Mysterioso konstaterar att så kommer det inte att bli här i kvarteret Ejdern: ”Nej, jag är pessimist. Det här området kommer tyvärr att se så här halvfärdigt och ödsligt ut under överskådlig framtid. Här är väldigt stora ytor som påminner om en ofruktbar stäpp. Det är väl inte för inte som det där höghuset i folkmun kallas för det lilla huset på prärien.”

Donna Mysterioso poängterar vikten av en inbjudande och vacker infart till ett nytt kvarter när man planerar ett sådant här bostadsområde: ”Detta har man totalt blundat för här. Se själv!


Foto: Donna Mysterioso

Här till vänster har vi ett jävligt fult stängsel med taggatråd in till byggvarufirman - Auschwitz Bygghandel kanske... Och till höger ligger en ödslig grusparkering, som ju blir till en smärre insjö vid minsta duggregn. Nä du, den här entrén till kommunens centrala prestigeprojekt är ren och skär misär. Hur tänkte stadsarkitekten, samhällsbyggnadsnämnden eller tekniska stolpskottet egentligen?”

Vi beger oss längre in i kvarteret till vänster om höghuset och passerar då Försäkringskassans f.d. lokal. Denna stillösa länga var den första nya byggnaden i området och är numera en privat vårdcentral. Ägarna har av någon underlig anledning fått tillstånd att placera en simpel kommunalgrå barack mittemot, den numera ökända barack Obama. Så här ser infarten ut ur ett annat perspektiv:



Foto: Donna Mysterioso


Det är ingen upplyftande syn precis. Donna Mysterioso pekar med hela handen: ”Nä, den där bygghandelns lokaler är en rejäl skönhetsfläck. De borde helt enkelt rivas. Ägarna får väl hitta en bättre plats för sin butik. Dom kanske kan flytta in i Engens fabriker..?  Det finns ju ingen verksamhet i dessa enorma lokaler nu och det kommer aldrig någonsin att bli vare sig galleria eller allaktivitetshus där heller. På det här markområdet som vi har framför oss kan man istället anlägga en ordentlig park. Nån sån finns ju sensationellt nog inte alls här i Örkelljunga. Varför inte använda sig av den vilda skogsljungen, något som dessutom anknyter till kommunens stolta och historiska namn? I detaljplanen finns visserligen en park inritad, men i verkligheten består denna bara av en patetisk gräsmatta. Det är bara i Örkelljunga man sätter likhetstecken mellan park och gräsmatta.”

Vi vänder våra blickar mot höghuset som sticker upp där bakom allsköns bråte, jord- och asfaltshögar och buskvegetation.


Foto: Donna Mysterioso


Örkelljungabostäder AB som äger fastigheten ville egentligen inte alls bygga det här höghuset, men blev överkörda av kommunpolitikerna, som ville ha ett prestigeprojekt att visa upp. Så blir det när man får leka med skattemedel och slipper satsa egna pengar... Dessutom finns här skumma kopplingar mellan diverse politiker och byggföretaget. Intresset för att betala de med örkelljungamått mätt höga hyrorna har varit klent och huset står fortfarande halvtomt.
”Eller halvfullt”, säger Donna Mysterioso och fortsätter: ”Det beror lite på hur man ser det… Egentligen ska man inte sätta igång ett sånt här projekt i den här stagnerande byn förrän man har klara kontrakt på minst 75 % av lägenheterna. Men nu är det som det är och bara de uteblivna hyresintäkterna tickar ju på till långt över en miljon på årsbasis. Egentligen är det ju absolut inget fel på själv höghuset, det är faktiskt riktig snyggt. Och det är ju en träkonstruktion byggd i helt ny teknik. Så där blir det ordentliga pluspoäng! Men som det står här nu, som en solitär rätt så centralt i området, känns det helt malplacerat.

Står man i bortre delen av Ejdern, ungefär vid Örkelljungaborgen, stör det här höghuset Örkelljungas egen lilla skyline ganska så rejält. Det borde ha placerats ett snäpp till höger, närmare Pinnån liksom… Eller så borde det haft sällskap av ytterligare två likadana skyskrapor. Då hade helhetsintrycket blivit ett helt annat. Som det står där nu i ensamt majestät känns höghuset faktiskt mest lite fånigt, lite storhetsvansinnigt…

Med facit i hand så hade det ju räckt med ett trevåningshus. Då hade det ju dessutom smält betydligt bättre in i den omgivande naturen. Och om nu dessa megalomana politikerfjantar promt måste bygga en skyskrapa som ett äreminne över sig själva, så finns det andra lediga, centralt belägna tomter där det kunnat passa mycket bättre in i miljön.” 



Donna Mysterioso
- hög som ett hus
Foto:
Llangelo Mysterioso



 Vi fortsätter vårt strövtåg i kvarteret Ejdern.

 Snillen spankulerar… Javisst!

 Men vi tar en fikapaus och återkommer i ett senare inlägg och fullföljer
 då vår fascinerande fågelskådning.


 Under tiden kan intresserade läsare repetera tidigare inlägg i ämnet:
 KVARTERET EJDERN 1, 2 och 3 (från augusti 2010).
 Viel Vergnügen!

 För den som vill vara ständigt uppdaterad hänvisar vi till
 Örkelljunga Nyheter. http://www.orknyheter.blogspot.com/
 Hetaste bloggen i byn!