DISCOKULAN

ÅRSKRÖNIKA 2011

Föga överraskande kan man bäst sammanfatta det gångna året 2011 som ännu ett anno horribilis i Örkelljungas historia. De kommunala beslutsfattarnas mest minnesvärda insatser har bestått i att helst inte fatta några beslut alls om någonting överhuvudtaget. Det mesta skjuts upp, framåt, åt sidan, härs och tvärs eller läggs på is. Letargi, handlingsförlamning och beslutsångest präglar de maktlösa marionetterna i kommunfullmäktige. Den verkliga makten är koncentrerad till kommunstyrelsen och dess arbetsutskott, men dessa institutioner är som bekant i praktiken enbart klubbar för inbördes beundran.

Den fråga som av någon outgrundlig anledning i allra högsta grad tycks ha engagerat medborgarna är den om handelstomten i kvarteret Ejdern. Ska ICA få bygga sin Supermarket eller ska det bli seniorlägenheter? Avgörandet skulle ha fattats i kommunstyrelsen den

2 november, men några klara besked kom naturligtvis inte. På den här bloggen antydde vi att det nog var klokast att satsa slantarna på att tomten skulle komma klart före beslutet om tomten. Och mycket riktigt hann jultomten först…

Vem som skall få bygga är fortfarande höljt i djupaste dunkel.

Apropå bostäder, så undrar kanske vän av ordning hur många sådana som har byggts i expansiva Örkelljunga under 2011. Svaret är noll. Denna siffra är i princip också relevant beträffande befolkningstillväxten. Enligt kommunens utomordentligt utopiska prognoser förväntas invånarantalet årligen öka med uppemot 100 personer för att vid årsskiftet uppgå till exakt 9 873. Men här ligger man inte helt oväntat redigt back. Men eftersom ingen vill bygga bostäder i byn och väldigt få vill flytta hit, så är ju detta inga överraskande siffror alls

(utom för politrukerna själva förstås). Drygt 30 nya bostäder förväntas enligt de överoptimistiska planerna byggas årligen och om det då inte produceras några alls, bör ju den styrande kamarillan kunna räkna ut med röven att invånarantalet ständigt rör sig runt status quo. Det är svårt att göra prognoser – särskilt om framtiden… Det mest anmärkningsvärda är dock att kommunen på sin hemsida inte reviderar sin fem år gamla prognos, när det nu visar sig att kartan inte överensstämmer med verkligheten. De här likstela spådomarna är således föga träffsäkra och i princip inte värda ett ruttet lingon i dagsläget. Den som vill ha mer fakta i denna vitala framtidsfråga, kan med fördel studera inlägget FÅGELSKÅDNING från dec 2010.

Ett storslaget projekt som lagts både på is och i malpåse, är det som skulle få Örkelljunga att uppmärksammas så där alldeles extra. Det gigantiska Landmärket vid Skåneporten har nämligen helt försvunnit ur horisonten… Det samma verkar gälla även det boende för ensamkommande flyktingbarn som politikerna mycket medvetet lyckats förhala i närmare tre år. Än syns nämligen inga barn med mustasch spankulera omkring vid det gamla motellet eller i byn, ivrigt knappande på de senaste iPhone-mobilerna i sina försök att kontakta allsköns släktingar i främmande land som ivrigt väntar på att så småningom få anhöriginvandra till Örkelljunga. Vid en utvändig besiktning av det tilltänkta boendet (motellet) verkar inget flyktingmottagande överhuvudtaget vara nära förestående, trots att ett realistiskt startdatum enligt de insyltade politikernas praktfulla planer satts till 1 januari 2012. Allmänheten kan nog ana vissa ugglor i mossen när det gäller hanteringen av den heta potatisen om ett flyktingboende i Örkelljunga. För kremlologer kan ett hett tips vara den ack så lämpligt läckta informationen om att Attendo Cares sprillans nya psykiatriboende står helt tomt och har så gjort i snart ett år. Det är kanske på Pumpmakaregatan man i fortsättningen kommer att kunna spana in dessa stackars flyktingbarn med begynnande Juholtmustasch…

Kommunchefens pretentiösa pekoral till PR-propaganda i form av oräkneliga helsidesannonser i diverse obskyra lokalblaskor är ännu ett lågvattenmärke under året. Den store ledaren försäkrar helt fräckt att de kommunanställda medarbetarna i högsta grad är besjälade av att leverera kvalitet och resultat till medborgarna. Vad kvaliteten i dessa famösa leveranser består av talar han dock tyst om… Kanske kan man få ett begrepp om den kvalitetsnivå som levereras genom att närmare studera denna häpnadsväckande skylt.



Sign of the times

Den sattes upp så sent som i somras och finns alltså på plats vid den gamla banvallen intill korsningen med Kornettvägen. Kvaliteten är som synes helt sensationell och resultatet har blivit att ännu ett redigt löjets skimmer dragit över Örkelljunga. Som en oväntad effekt har dock oräkneliga medborgare vallfärdat till denna heliga plats och här kunnat gapskratta gott eller hånle diskret åt denna spektakulära leverans. Men inget ont som inte för något gott med sig. Skylten är nämligen numera jämte Motorvägen, Örkelljungas största turistattraktion!

Något som expanderat rejält under året i stagnerande Örkelljunga är den kommunala administrationen. Här finns numera fler pappersvändande byråkrater per invånare än i någon annan svensk kommun. Det överbefolkade Kommunhuset vimlar av utvecklare, strateger och samordnare av ditten och datten. De mest flagranta innehavarna av dessa hittepåjobb är den förre kommunchefen som numera titulerar sig näringslivsutvecklare, samt den sparkade ekonomichefen som fått fortsatt förtroende som kvalitetsutvecklare. Only in Örkelljunga… 

Ryggdunkandet, rövslickeriet och hyckleriet når ständigt nya höjder i denna fas 3-kommun. Som toppen på isberget hamnar dock det egenmäktiga kommunalrådets utnämning av ny kommunchef. Hennes upphöjelse av denne, i närliggande kommuner ökände och skandalomsusade vandringspokal, till den store ledaren skedde helt på eget bevåg, helt utan insyn och helt i strid med alla vedertagna rekryteringsregler. Så ska slipsen dras om man vill ha en lydig och lojal lakej! Men folket får väl skylla sig själv när man nu röstar på ”Partiet för tjuvar och banditer”, som i sin tur utser ett fullständigt inkompetent kommunalråd som sin högste representant.

Vän av ordning undrar naturligtvis var oppositionen mot de maktfullkomliga och pompöst uppblåsta pamparna håller hus? Tja, gemene man hade kanske förväntat sig litta redig motståndspolitik och full fart framåt med fem nyinvalda Sverigedemokrater i kommunfullmäktige. Nja, dessa herrar har i praktisk handling visat sig vara ganska så bleka om nosen… Den ende politiker med ruter i är istället Personliga Persson i det lokala partiet Miljö och Ombyte. Han har ensam modet att ifrågasätta och problematisera både det ena och det andra i den ljusskygga kommunala hanteringen av både små och stora frågor. All heder åt denne man som oförtrutet kämpar vidare mot de desperata despoterna! Rösta på honom nästa gång ni får chansen!

Örkelljunga kommun har under året tilldelats åtskilliga nålstick av Socialstyrelsen och Skolinspektionen med tids- och kostnadskrävande juridiska utredningar som följd. Kommunen har dömts till höga, men välmotiverade skadestånd eller viten i ett otal antal fall. Något som man nu gnäller i högan sky över. I ett av många mobbningsärenden uteblev den ådömda skadeersättningen. Den hade glömts eller slarvats bort, men som vanligt ansåg kommunchefen att ingen levande själ var ansvarig för detta fallissemang. Och så är det hela tiden… Ingen ”ansvarig” tar någonsin ansvar för någonting i Örkelljunga kommun. I sällsynta fall kan möjligen ”den ansvarige” peka ut nån annan som ansvarig. Det är inte för inte som Örkelljunga räknas som nånannanismens hemort på jorden…

”Trygga och friska medborgare i rörelse” är ännu en käck slogan som kommunen stoltserar med. Det ska storsatsas på allehanda sportiga aktiviteter som t.ex. nya cykelvägar, konstgräsplan på idrottsplatsen, en monumental multiarena och en skateboardpark i betong. Den sistnämnda har man hör och häpna faktiskt fattat beslut om! Men sen dess har det varit knäpptyst i ärendet och första spadtaget till denna anläggning för fåniga flugor har såklart ännu inte tagits. Och det har ju sina randiga och rutiga skäl – för beslutsfattarna har totalfloppat när det gälla att fatta beslut om var skejtparken slutgiltigt ska placeras. I den skandalösa s.k. Stadsparken, kanske? Ingen som vet… De stackars skejtarna hinner nog både gifta sig, skaffa barn och flytta från orten innan den fjantiga skejtparken sett dagens ljus.

Den i särklass mest skandalomsusade sportaktiviteten för medborgare i rörelse är de besinningslösa buskörningar som ideligen äger rum runt om i centrum. Örkelljunga är numera ökänt vida omkring som Bullerbyn. I ingen annan metropol bullrar det nämligen lika mycket som här. Ett gäng svagsinta buskörare håller hålan i ett järngrepp med sin öronbedövande fria och fartfyllda framfart genom gator, torg och rondeller. Dessa patetiska pågar sladdar dönande omkring för att stajla och imponera på omgivningen. Polisen försöker nu skapa en dialog med busarna, som man f.ö. anser vara bra och skötsamma ungdomar. Lycka till med den dialogen! Den som vill ha lugn och ro bör helt undvika Örkelljunga. Särskilt trygga känner sig nog inte medborgarna av kommunens tafatta hantering av dessa slynglar i rörelse. Nu försöker de ansvariga förtvivlat förmå busarna att hålla till med sitt brölande på en öde asfaltplan långt ute på vischan. Lycka till med den utlokaliseringen!

SUMMA SUMMARUM: På tio-i-topplistan över kommunpolitiker med noll-koll på allt hamnar Örkelljunga högst! Kommunalrådet håller inte måttet! Hennes tillkortakommanden äro legio. Kvaliteten på kommunchefens famösa leveranser är usel och resultatet är undermåligt. Kompetensen bland underhuggarna längre ned i hierarkin syns aldrig så tydligt som när den saknas. Och som sagt: Med ett komplett klantigt kommunalråd i övergångsåldern befinner sig kommunen i undergångsåldern… Discokulan har slutat snurra för längesen i Örkelljunga…


Johan M debattör och dissident